Universitetskanslerämbetet (UKÄ) kom i dag den 16 januari ut med studien ”Hur värderas högre utbildning?”. Resultaten visar bland annat att det lönar sig att studera på högskolenivå men att det finns stora löneskillnader mellan olika utbildningar.
Populationen i undersökningen begränsas till personer födda mellan 1970 och 1990, som har svenska gymnasiebetyg. Årslönerna som redovisas är genomsnittslöner (medelvärden) i 2017 års penningvärde. Studien jämför också löneskillnader mellan kvinnor och män som har samma högskoleutbildning.
När man jämför de 15 största utbildningarna med yrkesexamen (dvs. en examen som kräver att studenten har läst ett program) hamnar personer med läkarexamen högst upp, följt av personer med juristexamen och civilingenjörsexamen. På nedre delen av trappan hittar vi personer med socionomexamen, lärarexamen och sjuksköterskeexamen. Det visar sig också att det finns en högre löneskillnad mellan kvinnor och män bland högavlönade med högskoleutbildning, där män generellt tjänar mer än kvinnor. Löneskillnaden ökar även med tiden.
När det gäller generell examen (dvs. en examen som uppnås antingen genom att läsa ett program, eller också via fristående kurser) finns det stor löneskillnad mellan olika inriktningar. En generell examen i nationalekonomi och ekonomisk historia ligger högst upp, medan biblioteks- och dokumentationsvetenskap samt musik, dans och dramatik hamnar i botten.
Skillnader mellan olika högskolor och universitet
Studien undersöker om utbildning inom samma ämne, men från olika lärosäten, ger olika ekonomisk framtid för studenten. När man jämför de högskolor och universitet i Sverige som utfärdar en generell examen inom företagsekonomi kan man dra slutsatsen att ”Handelshögskolan i Stockholm är en klass för sig vad gäller medellön tio år efter examen.”
Bland lärosäten som utfärdar civilingenjörsexamen hamnar personer med examen från Kungliga tekniska högskolan höst upp, och Lunds universitet på tredje plats.
Bland lärosäten som utfärdar juristexamen tjänar personer som har läst vid Uppsala universitet mest, tätt följt av personer med juristexamen från Stockholms universitet. Lunds universitet hamnar på femte plats.
Bland lärosäten som utfärdar läkarexamen hamnar Umeå universitet högst upp på listan, tätt följt av Karolinska institutet. Lunds universitetet hamnar på femte plats, strax under personer som har avlagt examen vid Uppsala universitet.
Olika bakgrundsfaktorer
Studien undersöker även bakgrundsfaktorers påverkan på framtida inkomstnivå, där det visar sig att personer som är födda i Sverige har högre medellön än personer som är födda utomlands och har föräldrar som också är födda utomlands. Dock står klart att personer som är födda utomlands med minst en förälder som är född i Sverige har de högsta löneinkomsterna.
I studien ges en möjlig förklaringsmodell som ”kan vara att dessa utomlandsfödda individer har föräldrar med god förankring på både den svenska och den internationella arbetsmarknaden. Det skulle till exempel kunna vara diplomatfamiljer, familjer där en förälder arbetar för ett stort företag utomlands eller familjer där någon förälder tjänstgör som forskare utomlands, vilket då kan leda till att barnet föds utomlands.”
Pengar är inte allt
Studien avhandlar enbart vilken lönenivå olika utbildningar tenderar resultera i, och tar inte hänsyn till andra samhälleliga värden av högre utbildning. Under den avslutande diskussionen ställs frågan ”Utbildar lärosätena efter arbetsmarknadens behov och samhällets kompetensförsörjningskrav? Om så är fallet, bidrar arbetsmarknadens värdering av högskoleutbildning till en god eller mindre god kompetensförsörjning?
Ett sätt att undersöka detta är att mäta arbetsmarknadens värdering av högre utbildning, genom att beräkna lönepremier för olika högskoleutbildningar. Självklart är kunskap och utbildning komplexa företeelser som inte enbart kan mätas i löneinkomst. Högskolestudier kan bedrivas för att kunna få ett stimulerande arbete och i bildningssyfte. Högskolestudier bidrar också till individens livslånga lärande, intellekt och välbefinnande. Ambitionen med denna rapport är dock att visa på arbetsmarknadens värdering av en högskoleutbildning i form av löneinkomster.”
Studiens fullständiga namn är ”Hur värderas högre utbildning? – analys av arbetsmarknadens lönepremie för högskoleutbildning” och finns tillgänglig för nedladdning på UKÄs hemsida.
