Namn: Jonatan Unge
Ålder: 41
Gör: Driver poddar och radiprogram. Är komiker. Ska under våren ut på Sverigeturné vid namn Semst.
Familj: Har en dotter tillsammans med f.d. sambon, komikern Sissela Benn.
Bor: I Malmö
Jonatan Unge är försenad. Jag skickar ett meddelande, fem minuter efter utsatt tid, och han svarar: ”Herregud! Hade glömt! Tar en taxi nu”, och senare ”Förlåt” och ”Där om 10”.
En halvtimme senare kommer Jonatan Unge in genom dörren. Han packar upp en nyinköpt grå, stickad tröja, drar av etiketten och frågar mig om den är snygg.
– Jag hade lagt undan den utan att betala men stället ligger precis härintill så jag skyndade in och betalade nu, säger han.
Jonatan Unge är komiker. Han deltar i och driver en mängd poddar och radioprogram och är sedan hösten 2019 krönikör för Aftonbladet. För nuvarande deltar han i SVTs välkända fredagsunderhållning, frågesportprogrammet På spåret där han tävlar i lag med sin mamma; journalisten Cecilia Hagen. Han avslöjar lite slarvigt för mig hur långt han kommer i tävlingen, och jag frågar skämtsamt om jag får publicera det. Det tror han inte att jag får.
Hans poddar, radioprogram och komik avhandlar allt från sport och historiska kvinnliga personligheter till mer eller mindre allvarliga samtidsanalyser.
– Jag har pluggat sjukt mycket. Kulturvetarlinjen, som jag inte gick klart. Väldigt många A-kurser. Kriminologi, litteraturvetenskap, religionshistoria, lärarprogrammet. Men det var helt onödigt att jag gick på universitetet. Jag har inget läshuvud, säger han.
Han tror att en av anledningarna är att han inte tycker om att hålla sig till sanningen.
– Jag saknar det som är grunden till universitetsutbildningar, nämligen att ta enorma mängder text och förstå vad som är kärnan. Men eftersom jag inte kan sålla måste jag läsa allt, vilket ingen annan gör för det är ingen som hinner det. Jag hade kunnat läsa de böckerna hemma men jag kan inte omvandla dem till något eget, säger han.
Kanske har hans universitetsstudier ändå bidragit till en viss samhällsorientering. Det är uppenbart att Jonatan Unge håller sig uppdaterad i samhällsutvecklingen och är någorlunda bevandrad i historiska händelser. Kanske har hans studier också gett upphov till en skarp analysförmåga – ett användbart verktyg i komiken.
Jonatan unge berättar att hans komikerkollegor tycker att det är orättvist att han får så mycket skratt och uppmärksamhet när hans skämt inte ens är roliga.
– Det är nästan bara hur jag levererar, säger han.
Han tycker inte att det finns någonting som inte går att skämta om, så länge det görs på rätt sätt.
– Rasism är superroligt. Och sexism är också ganska roligt. Det är roligt att skämta om eftersom vi alla har det inom oss, säger han.
men hur kommer det sig egentligen att han kommer undan med att skämta om kontroversiella ämnen, när andra komiker får mycket kritik när de vidrör desamma?
– Folk tar mig inte riktigt på allvar, säger han och tänker efter:
– Det kanske är att jag är så likeable. I mina drömmar är jag som mästerkatten i stövlar i Shrek. Jag kan göra mig så fruktansvärt söt att man inte kan bli sur på mig.
Jonatan Unge har ett mycket karaktäristiskt scenspråk, där han pillar på saker omkring sig och kastar micksladden över ryggen. I ett klipp från Norra Brunn, den kända humorklubben i Stockholm, berättar han en anekdot om att han har glömt sitt pass i Malmö och hur han beskyller sin mamma för att ha ”fuckat” honom. Han talar också om att Malmö är en dålig stad, och att han inte vet hur han ska bete sig när ”raskriget bryter ut”. Han har ett tillgjort skratt som han liksom roar sig själv med på scen.
– Jag skrattar åt mig själv när jag inser att jag är patetisk. Men, samtidigt har jag en ganska stark känsla av att jag inte är så bra på att skratta åt mig själv. En tjej jag var ihop med skulle sätta sig på en stol, men så missade hon stolen och hamnade på arslet istället, så blev hon förvånad men efter en sekund började hon skratta åt sig själv för hon insåg att bilden av det måste ha varit kul. Jag älskar det draget. Jag hade nog fejkat att jag skrattade åt mig själv, men innerst inne hade jag blivit sur.
Han tar en mun kaffe och frågar vilket snus jag snusar, han luktar på den, och pillar på en kaffekvarn som står utplacerad på vårt kafébord. Jag frågar honom hur man lever upp till den utmärkelse han precis har belönats med, nämligen Sveriges roligaste man, på Komikergalan 2019.
– Det gör man inte, vad betyder det ens? Jesper Rönndahl kan inte få priset varje år och någon måste det ju gå till, säger han.
Jonatan Unge berättar att han, sedan han började delta i På spåret har fått göra många intervjuer. Men egentligen har han haft stort mediautrymme länge – han talade till exempel om sin privatekonomi och relationen till sin mamma i ett sommarprat i P1 den 9 augusti 2018.
Han berättar för mig att han aldrig betalar räkningar förrän de har gått till påminnelser.
– Har du fått elen avstängd någon gång? Det har hänt mig tre gånger, säger han.
Jag frågar Jonatan Unge hur han mår.
– Jag skulle inte säga att jag är deprimerad men jag är absolut inte glad. Jag känner mig lite ensam och lite uttråkad och kan inte sätta igång mig själv, säger han.
Det visar sig att det är de intima relationerna som knakar.
– Jag hade ett förhållande som tog slut och mitt umgänge hade blivit mycket min flickväns umgänge. Det gör att mitt sociala umgänge har krympt. De veckor som jag inte har min dotter vet jag inte vad jag ska göra. Jag kollar bara på Youtube. Det är hyfsat kul med Youtube, men jag behöver göra någonting mer.
Det är svårt att föreställa sig att Jonatan Unge inte gör mer än att sitta hemma och titta på Youtube, eftersom hans namn ofta dyker upp på affischer och i Facebook-evenemang som saluför olika ståupp-kvällar.
– Jag gigar ganska mycket men jag tycker inte det är så kul. Jag får ångest av det och det är jobbigt. Går det bra känns det som att man har överlevt och går det inte bra så hatar man sig själv, säger han.
Kanske är det därför Jonatan Unge kommer undan. Genom honom får vi syn på det som är trasigt, fult, och samtidigt älskvärt inom oss själva.
