År 2019 var uppdragsutbildningens år. Det menar Lars Palm, som sedan i mars 2019, arbetat med att utveckla uppdragsutbildning vid Lunds universitet. Men reaktionerna kring uppdragsutbildning har varit blandade – diskussionen om det livslånga lärandet står mot principen om att utbildning inte ska kunna köpas.
Lunds universitet ligger i framkant bland svenska universitet när det kommer till uppdragsutbildning. Det har funnits vid universitetet i omkring tio år, men verksamheten har varit decentraliserad och omfattningen okänd. Och fortfarande vet få vad det är.
– I princip kan man säga att det utbud som finns vid Lunds universitet är möjligt att köpa som uppdragsutbildning för olika aktörer, säger Lars Palm, avdelningschef på Lund University Commissioned Education (LUCE) som administrerar uppdragsutbildning vid Lunds universitet.
Det innebär att kommersiella aktörer och myndigheter kan köpa sig en utbildningsplats vid universitetet. Utbildningsköpen har varit allt från enstaka kurser till hela masterprogram. En av dessa är masterprogrammet Human Factors and System Safety vid Lunds tekniska högskola (LTH). Här antas, sedan 2006, 15 uppdragsutbildningsdeltagare per år, på beställning av olika företag.
– Vi tar in människor från hela världen. Det rör sig om allt från flygande piloter, haveriutredare inom sjöfart, människor från den australiensiska gruvindustrin och militärer till sjukvårdare och personer inom socialtjänst, säger Johan Bergström, ansvarig för masterprogrammet.
Under 2018 var kunderna 366 stycken vid Lunds universitet, och årligen ligger antalet deltagare på omkring 3000 stycken, med en omsättning på runt 80 miljoner kronor. De tio största köparna är offentliga aktörer och inte förrän på elfte plats finns en kommersiell aktör – Siemens, med 1,5 procent av omsättningen. Men de som beställer uppdragsutbildningar är inte bara företag och myndigheter. I ett fall finns landet Indonesien som beställt ett masterprogram i fysik åt en student vid naturvetenskapliga fakulteten.
Lunds universitets största kunder av uppdragsutbildning år 2018
SIDA – 22 procent
Statens skolverk – 19 procent
Försvarsmakten – 10 procent
Socialstyrelsen – 4 procent
Region Skåne – 4 procent
Kammarkollegiet – 3 procent
Vinnova – 2,5 procent
EU medel – 2,4 procent
Götalandsregionen – 1,7 procent
Migrationsverket – 1,5 procent
Siemens – 1,5 procent
– Diskussionen om uppdragsutbildning är nära sammanknutet med det livslånga lärandet. Man vill kunna fortbilda sig efter sin utbildning och där fyller universitetet en viktig roll, säger Lars Palm.
Så är exempelvis fallet med det uppmärksammade lärarlyftet som bedrivs på beställning av Skolverket. Utbildningen erbjuds lärare som behöver ytterligare behörighet i de ämnen de undervisar i.
Även om lärarlyftet har varit relativt omhuldat, är uppdragsutbildning inte okontroversiellt. Flera kårer har varit negativa till principen att man ska kunna köpa sig en utbildning, och framförallt att man kan ta ut högskolepoäng.
– Det har varit ett känsligt område eftersom det är betald utbildning och att man inte söker in på akademiska meriter, säger Philip Johansson, studentrepresentant i Utbildningsnämndens utskott för uppdragsutbildning vid Lunds universitet.
Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) är en av de kårer som ställer sig kritisk.
– Generellt tycker vi inte att man ska kunna ta ut högskolepoäng för uppdragsutbildningar, men det finns några undantagsfall när det kommer till påbyggnadsutbildningar, exempelvis lärarlyftet, säger Linnea Karlsson, ordförande för HTS.
Linnea Karlsson menar att det är en resursfråga.
– När en aktör köper utbildningsplatser behöver man personal för att undervisa. Det finns redan för lite lärarledd tid på många utbildningar och om lärare flyttas till den utbildning som en extern part betalar för, riskerar det att bli en konkurrens om lärarens redan knappa tid. Situationen går inte lösa med mer medel utan det handlar om resursbrist, exempelvis utrymme för undervisande personal att undervisa, säger hon.
Fakulteternas andel av uppdragsutbildning år 2018
Medicinska fakulteten – 38 procent
Lunds tekniska högskola (LTH) – 28 procent
Humanistiska och teologiska fakulteterna – 11 procent
Juridiska fakulteten – 10 procent
Ekonomihögskolan – 6 procent
Naturvetenskapliga fakulteten – 4 procent
Samhällsvetenskapliga fakulteten – 3 procent
Konstnärliga fakulteten – 0 procent
För de som deltar i en uppdragsutbildning är inte högskolelagen eller högskoleförordningen tillämpbar. Istället är det förordningen om uppdragsutbildning från år 2002 som reglerar verksamheten. Det innebär bland annat att deltagare som fuskat inte kan hamna hos Disciplinnämnden.
– Tanken är ofta att fusk ska lösas internt mellan företaget och universitetet. Rättssäkerheten i det kan ifrågasättas, säger Philip Johansson.
Lars Palm uppger att några incidenter med fusk har inträffat. Men han ser inget problem med dagens reglering.
– Man kan bli avskild från sin uppdragsutbildning om fusk har förekommit och arbetsgivaren informeras dessutom om det inträffade. Det är kraftiga reprimander, säger han.
Det saknas i dag siffror på hur många deltagare i uppdragsutbildning som blivit påkomna med att fuska, likaså hur många personer som tagit ut högskolepoäng efter genomförd uppdragsutbildning.
