Lundagård intervjuar Lunds universitets rektorskandidater. Den tredje i ordningen är Mats Benner.
Född: 1965 på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Bor: I Lund men uppväxt i Staffanstorp.
Arbete i dag: Professor i forskningspolitik och vice dekan för ekonomihögskolan.
Vad tjänar du i dag?
61 000 kr i månaden, med ett litet tillägg på 2000 som vice dekan.
Vad har du för löneanspråk som rektor?
Det bestämmer regeringen. Senaste noteringen var något i stil med 124 000 kr. Jag klagar inte.
Vad röstar du på?
Jag åberopar valhemligheten.
Har du barn?
Jag har tre barn.
Varför vill du bli rektor vid Lunds universitet?
Lunds universitet är fantastiskt men inte problemfritt. Problem och åtgärder måste komma fram genom diskussion och dialog. Jag ser mig som en respektfull person som samtidigt inte är menlös, och därför tackade jag ja till att kandidera till rektor är jag blev nominerad.
Vet du vem som nominerade dig?
Ingen aning!
Vilka erfarenheter tar du med dig från ditt nuvarande jobb?
Ekonomihögskolan har alla typer av studenter, ett stort omland av skånskt näringsliv men också förväntningar på integritet – ett Lunds universitet i miniatyr. Komplexiteten från ekonomihögskolan är en bra erfarenhet att ha med sig.
Vilka förändringar vill du driva igenom vid universitetet?
Det finns en gammal reklam för bokhyllor vars motto är ”Böckerna ska tala och bokhyllorna ska tiga”. Universitetet handlar om böckerna – studenterna och lärarna. En rektor ska inte pråla och synas, utan lösa problem så att verksamheten fungerar så problemfritt som möjligt. Men för att vara konkret vill jag exempelvis jobba mot att tillfredsställa studenternas efterfrågan på linjeprogram.
Vad är rektorns roll?
Rektorn har två roller: att göra så lite skada som möjligt, och att göra så mycket nytta som möjligt. Det första ska inte underskattas. Återhållsamhet och att inte drabbas av aktivitetshysteri är viktigt.
Vad har du pluggat?
Jag började läsa freds- och konfliktkunskap på kvällstid år 1984. Därefter läste jag sociologi och statsvetenskap. Det var under det glada åttiotalet och jag gled in på forskarutbildningen, vi var sex sökande på fem platser.
Kan du berätta om ditt roligaste minne från studenttiden?
Det måste ha varit min första dag som student. Klockan kvart över sex steg en jätteman i sandaler, kortbyxor och sylvester genom föreläsningssalen och skakade av sig regnet. Det var den legendariske Håkan Wiberg, tillika vår föreläsare. Jag kände att här kan allt hända, här är människor profiler, här behöver man inte passa in. Här vill jag vara!
