I april antog Domstolsverket nya antagningsregler till notarieanställningar. Reformen har mött stor kritik. Flera juriststudenter befarar att de nya antagningsreglerna kommer att öka betygshetsen på juristprogrammet.
Notarietjänstgöring, eller ”att sitta ting,” är ett formellt krav för att göra karriär inom flera traditionella juristyrken så som domare, åklagare eller kronofogde. Det efterfrågas även av andra myndigheter och privata arbetsgivare som ser notarietjänstgöringen som starkt meriterande. Notarieanställningen är en naturlig fortsättning på juristprogrammet för många juriststudenter.
Sedan 2018 har Domstolsverket genomfört en översyn av antagningskriterierna för notarieanställningar, det så kallade ”notarieprojeket.” Anledningen är att rekryteringen och anställningsformen av notarier länge sett likadan ut och varit i behov av modernisering. Examensbetygets betydelse vid rekryteringen ansågs leda till betygshets på juristprogrammet.
Ella Sjöbeck, ordförande för Juridiska Föreningen vid LU, berättar att betygshets, studiemiljö och psykisk hälsa är prioriterade frågor för juridiska föreningen.
– Genom flera undersökningar på olika lärosäten har man konstaterat att betygshets och press från arbetsmarknaden bidrar till en sämre studiemiljö, säger hon.
I Studentbarometern framgick år 2017 att juriststudenter känner sig mest stressade bland LU:s studenter. 91 procent av studenterna uppgav att de upplever höga prestationskrav och tre av fyra studenter kände hög konkurrens på juristprogrammet.
Förra hösten presenterade Notarieprojektet förslaget att minska examensbetygets betydelse från 81 procent till 61 procent. Övriga 39 procent skulle bestå av arbetslivserfarenhet (13 procent) och rekryteringstester (26 procent) som tog hänsyn till ansökandens personlighet och kapacitet.
Trots att reformförslaget fick brett stöd bland remissinstanser bestående av domstolar, universitet och studenter, beslutade Domstolsverket att inte följa det. Istället kommer urvalsunderlaget att bestå av examensbetyg och kvalificerat juridiskt arbete. Rekryteringstester kommer inte att införas.
Beskedet kom som en chock för juriststudenter som hade sett fram emot en förändring och modernisering av antagningskriterierna för notarieanställningar.
– Jag blev väldigt förvånad och extremt besviken. Vi tycker att det är synd att Domstolsverket inte lyssnar på lärosätena eller på studenterna som är deras rekryteringsbas, säger Ella Sjöbeck.
Övervägande del av remissinstanserna, inklusive LU, ställde sig positivt till Notarieprojektets förslag.
– Det är märkligt att Domstolsverket har valt att gå emot förslagen. Alla universitet och studentföreningar har välkomnat förändringen att sänka examensbetygets betydelse, säger Ella Sjöbeck.
Juridiska Föreningen har skrivit till Domstolsverket för förtydligande av varför de valt att gå emot Notarieprojektets förslag, men har inte fått ett entydigt svar. I remissvaren kan man dock läsa att de domstolar som har uttryckt en tveksamhet till rekryteringstesterna i huvudsak har grundat det i resursbrist och praktiska svårigheter.
– Vilka resurser man har till förfogade när man ska genomföra en reform borde man har en uppfattning om redan när man gör själva utredningen, så att man inte lämnar förslag som inte är genomförbara, säger Ella Sjöbeck.
På mindre än ett dygn efter Domstolsverkets beslut skapades namninsamlingen ”Protest mot de nya antagningsreglerna för notarietjänstgöring!” I dag har fler än 1500 juriststudenter runtom i landet skrivit under.
Bakom initiativet står Sara Jansson som läser termin sex på juristprogrammet vid Stockholms universitet. Hon är medlem i flera Facebookgrupper för juriststudenter och märkte att många uttryckte stort missnöje kring Domstolsverkets beslut. Därför skapade hon kampanjen för att ge juriststudenter en röst. Namninsamlingen har skickats till Domstolsverket som har bekräftat att de mottagit den.
– Efter jag hade läst igenom hela förslaget kändes Domstolsverkets beslut kontraproduktivt eftersom de har gått ut med att syftet är att minska betygshetsen som råder på juristprogrammen, säger hon.
Sara Jansson beskriver en liknande bild av betygshets på juristprogrammet vid Stockholms universitet.
– Betyg är i stort sett det enda man pratar om. Många blir helt förstörda och nere när de får ett sämre betyg. Eftersom studierna är på heltid utgör de en stor del av livet, så det påverkar måendet i väldigt hög grad, säger hon.
De nya antagningskriterierna träder i kraft januari 2021.
