Under 1980- och 90-talen hade flera svenska städer en ambition att starta en egen högskola. Helsingborg var med sin sin politiska vilja att utveckla akademisk utbildning och forskning, inget undantag. Utöver en önskan om att stoltsera med en egen högskola, saknade en anmärkningsvärt hög andel av nordvästra Skånes invånare en postgymnasial utbildning.
I ett tidigt skede fördes diskussioner om att starta en egen högskola, men valet föll slutligen på att vidareutveckla samarbetet med Lunds universitet, som sedan en tid tillbaka förlagt utbildningen av Lunds tekniska högskolas (LTH) högskoleingenjörer i staden. Det fanns ett starkt samarbete med offentlig och privat sektor och de utbildning- och forskningsområden man valde att satsa på baserades på redan starka näringsverksamheter i regionen: besöksnäring, logistik och kommunikation.
Undersökningar visade att det saknades en genomgripande universitetsutbildning för tjänstesektorn. Logistik och infrastruktur hade länge varit en hjärtefråga för staden, med dess strategiska läge vid sundet. Samtidigt hade en grupp från universitetet och kommunen kommit hem från en inspirationsresa till College of Communication i Toronto, med fröet till det som sedermera skulle bli Institutionen för Strategisk kommunikation.
Den 19 oktober 2001 slog Campus Helsingborg upp portarna i den anrika gummifabriken Tretorns gamla lokaler, ett stenkast från huvudstationen Knutpunkten. Valet av lokaler var långt ifrån självklart. Hos Helsingborg stad fanns en vilja att återanvända gamla byggnader och det gamla mentalsjukhuset Maria Park i norr ansågs vara av lämplig skala för ett nytt campus. Ledningsgruppen landade till slut i att kommunikationen till Maria Park var alltför begränsad och valde i stället att prioritera ett mer centralt läge till förmån för inresande från Lund, Malmö och Danmark. Tretorns fabrikslokaler från 1800-talet renoverades och Campus Helsingborg tog plats i en av norra Europas största tegelbyggnad. Den första studentkullen bestod av ca 300 personer, ett blygsamt antal jämfört med dagens 4000.
Den tidigare rektorn för Högskolan i Halmstad, Sven-Ove Johansson, rekryterades som projektledare och blev filialens första rektor. Campus startade som ett eget område inom Lunds universitet, självständigt från fakulteten, vilket bidrog till korta beslutsvägar och ett stort handlingsutrymme. Många av de anställda vittnar om en spännande tid med god stämning över ämnesgränserna.
– Det fanns en nybyggaranda på den tiden. Det var relativt obyråkratiskt med ganska lite “red tape”. Vi fick lösa många frågor på kort tid och blev till och med uppmanade att tuta på av högsta universitetsledning, säger Magnus Jirström, professor i humangeografi och prefekt vid Service management mellan 2000 till 2006.
Thorleif Bramryd, professor i Miljötrategi vid Campus Helsingborg, instämmer och beskriver skämtsamt tiden som vilda västern.
– Det var en gyllene tid för oss. Det fanns öronmärkta pengar för Campus Helsingborg och alla goda idéer fick plats. Det är den idén som ska genomsyra ett tvärvetenskapligt lärosäte, säger han.
På grund av närheten till havet gjorde Lunds marinbiologer ett kortvarigt gästspel i Helsingborg. Vid samma tidpunkt huserade LTH:s Institution för Livsmedelsteknik på campus, som importerat ett ölbryggeri från Tjeckien för att studera öltillverkning. Carina Argelius, mångårig samordnare vid Campus Helsingborg, vittnar om den okonventionella och busiga anda som genomsyrade lokalerna.
– Det fanns en nybyggaranda. Magnus och hans kollegor drev på att starta service management som var något helt nytt, våra marinbiologer klampade omkring i sina gummistövlar och hinkar med musslor, och på femte våningen producerades öl, säger Carina Argelius.
Medan entusiasmen flödade i Helsingborg var inställningen inte lika entydigt positiv från universitetet i Lund. “Service management fick en rekordstart och växte från 90 till över 1000 studenter på bara fem år. Men utbildningen kom snart att bli föremål för diskussion”, skriver Magnus Jirström i Samhällsvetenskapliga fakultetens 50-årsjubileumsskrift och fortsätter ”Programutbildningar för hotell, turism och restaurang var inte riktigt det som LU skulle ägna sig åt. Påpekanden om att andra också mycket anrika, välkända och framgångsrika universitet ägnade sig åt sådana utbildningar var inte något som bet”.
Om 1980- och 90-talen präglats av ett intresse från staten att expandera den eftergymnasiala utbildningen kom diskussionerna under början av 2010-talet i stället att handla om en sammanslagning av högskolor och en rationalisering av verksamheten. Lönsamheten ifrågasattes, statsbidragen minskade och visionen om en akademisk utbildning för alla ersattes av ett ökat fokus på lärlingsutbildningar. Till följd av det befarade krisläget valde man att integrera ämnen vid campus under de befintliga fakulteterna i Lund.
Omorganisationen bidrog till ett ökat fokus på den forskningsverksamhet som tidigare fått stå i skuggan av utbildningsverksamheten. Campus Helsingborgs goda samarbete med näringslivet i regionen har sedan första början haft ett uttalat syfte att bidra till universitetets tredje uppgift: att dela med sig av kunskap till samhället.
– Vi är en högskola i samhället, menar Carina Argelius.
Det jubilemsfirande som planerats i dag, den 20 maj, har på förekommen anledning blivit framflyttat till den 20 november. Jubileumsdagen kommer firas i samband med det populärvetenskapliga evenemanget Campus Open, och kommer utgöras av lika delar nostalgi som framtidsvisioner. Pompa och ståt, fyrverkerier och uppträdanden kommer rama in en dag fylld av föreläsningar, aktiviteter och utgivningen av Campus Helsingborgs jubileumsbok.
