Lundagård utbildningspolitiska krönikör Inas Hamdan reflekterar över den gångna terminen, där hon inte lagt ner mer än fem timmar i veckan på studier. Något som speglar kvalitetsbrister i utbildningen, menar hon.
Föreläsningarna finns digitalt, lektionsplaner görs tydliga, och jag behöver inte längre pendla till och från skolan. Under corona har jag haft en möjlighet att verkligen se hur mycket tid jag spenderar på studier varje vecka, och timmarna är så få att jag kan räkna dem på en hand.
Jag tror starkt på att en del av universitetet handlar om att spendera tid på att lära sig själv och skapa kontakter – men när Humaniora- och teologistudenter studerar i snitt 20 timmar i veckan visar det på att något inte står rätt till.
I ett land där universitetsstudier är finansierade av skattepengar är det viktigt att vi värnar om varje krona. Detta system slösar inte endast på skattepengar och värdefull tid som skulle kunnat gå till att lära sig annat, utan minskar även på respekten till akademin.
Men långt ifrån alla program och kurser sätter för låga krav. Läkar-, jurist- och ingenjörsprogrammen ger onekligen en hög utmaning till sina studenter som ibland kan kräva över 40-timmarsveckor. Dessa utbildningar är dock i minoritet. Jag studerar statsvetenskap och har upptäckt att min studietid inte ens fyller fem timmar i veckan – alltså en åttondel av hur mycket jag borde studera. Nu när jag närmar mig slutet av terminen kan jag inget annat än att känna mig besviken över det jag uppnått i år.
När jag tittar tillbaka på min termin så känner jag inte att jag har förtjänat ett sommarlov. När jag som student lika gärna skulle kunnat studera på 200 procent och samtidigt ha ett deltidsjobb utan större utmaning, så tror jag att det är tydligt att universitetet har en bristande kvalitet och kvantitet på några av sina utbildningar. Det är dags att höja arbetsmängden på de program och kurser som inte utnyttjar de 40 timmar i veckan som heltidsstudier innebär. Alternativet är att studenter utvecklar en arbetsmoral och rutiner som inte lever upp till arbetsmarknadens krav.
Jag, liksom många andra, tvingas anpassa oss till en takt som slösar på tid, skattepengar och det värde som universitetet kan erbjuda. Beroende på vad du studerar är min fråga: tycker du att du förtjänar ett sommarlov?
