Psykisk ohälsa ökar hos studenter. När en psykiatriker lämnar Studenthälsan i slutet av månaden har ledningen ännu inte beslutat om någon ny läkare ska tillsättas. “En tydligt försämrad service för studenterna”, säger Maria Bohlin, Studenthälsans enda kvarvarande psykiatriker.
Sedan åtta år tillbaka har Studenthälsan, som utgörs av både psykologer, kuratorer, terapeuter och sjuksköterskor, även inkluderat två psykiatriker. Studenter som söker hjälp för bland annat studierelaterad stress, ångest, sömnbesvär och depressioner har därmed även kunnat få en medicinsk bedömning.
–Läkarna har varit som en back up för övrig personal, där de kunnat hjälpa till med svårare bedömningar, kanske självmordsrisk, depressioner, personer som behöver medicineras, säger Maria Bohlin, psykiatriker på Studenthälsan.
Vid månadsskiftet kommer en av de två psykiatrikerna att gå vidare till en annan arbetsplats, vilket lämnar Maria Bohlin kvar som ensam läkare på Studenthälsan.
Ledning har ännu inte tagit beslut om huruvida en ny läkartjänst ska tillsättas, vilket innebär ett minskat antal läkartider för studenterna.
–Det blir en radikal förändring, från en dag till en annan. Från att ha varit åtta läkardagar per vecka, så blir det tre. Och det är väldigt stor skillnad i servicenivå för studenterna. Den medicinska kompetensen kommer inte att finnas alls på samma sätt, och möjligheten att snabbt få en medicinsk bedömning, säger Maria Bohlin och fortsätter:
–Man väljer från ledningen att inte tillsätta något vikariat, och det är högst tveksamt om det kommer bli en läkartjänst till. Det får vi inget besked om. Det besked jag fick är att det inte alls är säkert att de kommer att ersätta en läkare med en läkare, utan det kan bli en annan yrkeskategori.
Till bakgrund för beslutet ligger en utredning från 2019, som utfördes av bland annat Lunds universitets studentkårs (Lus) tidigare vice ordförande Matilda Byström. Utredningen undersökte hur Studenthälsans uppdrag skulle formuleras, och kom fram till att verksamheten ska utveckla en förebyggande funktion.
“Vår bild är att Studenthälsan under lång tid har byggt upp en hög kompetens för att kunna möta studenter med psykisk ohälsa … Samtidigt har det också skapats en verksamhet som ibland uppfattas som osynlig och svårtillgänglig och där fokus framförallt legat på behandling och inte prevention eller samordning”, skriver utredningsförfattarna.
Utredningen resulterade i att universitetets förvaltningschef i början av juni 2020 tog beslutet att avgränsa Studenthälsans verksamhet, och dela upp organisationen i två team: ett förebyggande och ett behandlande.
Carolina Rytterkull är chef för sektionen Student och utbildning, och ansvarig för Studenthälsan. Hon säger att Studenthälsan är i gång med rekryteringen av ny enhetschef, och att fokus i rekryteringsarbetet ligger på det. Den nya chefens kompetens kommer ligga till grund för hur verksamheten organiseras.
–Vi avvaktar lite så att vi kan se vad den nya chefen får för profil. Vi kommer att titta på helheten, så att vi bygger vidare på en Studenthälsa med flera olika kompetenser, säger Carolina Rytterkull.
–Man har även utrett vilken roll Studenthälsan ska ha. Studenthälsan har ett studiestödjande uppdrag, som ska förebygga och behandla sådan ohälsa som är studierelaterat. Studenthälsan ska ju inte konkurrera med vårdcentraler. Så det gäller att balansera detta när man tittar på hur bemanningen ska se ut, säger Carolina Rytterkull.
Det förebyggande arbetet är redan igång, enligt Carolina Rytterkull, men kommer att vidareutvecklas tillsammans med medarbetare och fakulteterna.
Hur tror du att studenterna kommer påverkas av den här förändringen?
–Till det positiva, tänker jag. Att vi kommer kunna nå många fler, och med nya verktyg. Och att studenterna kommer rätt.
Psykisk ohälsa ökar hos studenter. Menar du att de ska söka sig till vårdcentraler i högre grad?
–Nej det vill jag inte säga att studenter med studierelaterad ohälsa i större omfattning skall uppsöka vårdcentralerna men däremot så tänker jag att det finns säkerligen en hel fler saker vi kan göra i det förebyggande perspektivet, så att man inte hamnar i ohälsa.
Maria Bohlin menar att förändringen med stor sannolikhet kommer att innebära långa väntetider för studenter som behöver tid till läkare i primärvård eller psykiatri. Från att ha haft både terapeutisk och medicinsk kompetens under ett och samma tak kommer fler att behöva remitteras direkt.
–Det har varit en smidig väg för studenterna. Nu får man i stället söka sig till vårdcentral eller psykiatrin, och det är ofta långa väntetider. Här har vi kunnat ha ett helhetsgrepp. Nu får man remittera ut många fler, säger hon och fortsätter:
–Just helheten har varit en väldigt speciell service, som vi också får väldigt mycket positiv feedback från studenterna kring. Men där väljer nu ledningen att göra en annan inriktning, avslutar Maria Bohlin.
