Vilka lärosäten kommer locka framtidens studenter ur generation Greta? Den frågan ställer sig Klimatstudenterna, som i samband med Global Day of Climate Action den 25 september offentliggjorde sin rankning av svenska högskolors och universitets klimatarbete, där Lunds universitet hamnade på åttonde plats. Lundagård har talat med Moa Andersson på Klimatstudenterna Lund och Claes Nilén, universitetets miljöchef.
Klimatstudenterna, som grundades 2018, menar att universitet och högskolor spelar en viktig praktisk och symbolisk roll i klimatomställningen. Organisationen har varit drivande i initiativet Klimatramverket, som skrivits under 37 universitet och högskolor, vilka därmed förbinder sig att minska sina utsläpp i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål till 2030.
Under parollen “Lev som ni lär” har organisationen samlat in uppgifter från 16 lärosätens klimatarbete. Lärosätena är poängsatta inom fyra områden. I två av kategorierna premieras skarpast mål för utsläppsminskningar med tillhörande handlingsplaner, respektive mest noggrann mätning av totala utsläpp av växthusgaser. I de andra två kategorierna utvärderas lägst utsläpp från flygresor per årsarbetskraft, respektive störst minskning i utsläpp från flygresor per årsarbetskraft mellan år 2018 och 2019.
I topp hamnar Högskolan i Borås, Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers, men inget lärosäte kammar hem full pott. Lunds universitet (LU) hamnar först på åttonde plats.
“Vi kan göra bättre! Lunds universitet måste visa att de kan vara ett föregående exempel inom kampen mot klimatförändringar. Universitets klimatarbete är absolut något som framtida studenter kommer kolla på när de ska välja högskola. Framtida och nutida studenter vill se Lunds universitet ta sitt ansvar!” skriver Klimatstudenterna Lund på sin Facebook-sida i samband med rankningen.
Lundagård har talat med Klimatstudenterna Lunds vice ordförande, Moa Andersson, som pluggar tredje året i Freds- och konfliktvetenskap vid LU.
–Lunds universitet hamnar på åttonde plats, vilket är exakt i mitten, vilket vi på Klimatstudenterna Lund tycker är alldeles för dåligt. Lunds universitet är ett av Sveriges – och världens – främsta universitet och då bör man även ligga i framkant vad gäller denna fråga.
”Målet är att ha miljöbyggnad vid ny- och ombyggnation i vilket ingår gränsvärden för max energianvändning i byggnaden. All el, värme och kyla är förnybar.” Så löd universitetets svar på Klimatstudenternas enkät om LU:s nuvarande klimatmål.
Det målet tycker Moa Andersson är alldeles för dåligt, och lyfter de otillräckliga klimatmålen som anledningen till universitetets låga placering. Något hon dock menar är på väg att förbättras.
–Man håller på att arbeta med en hållbarhetsplan, som egentligen skulle varit färdig vid det här laget men som blivit försenad. Vi får hoppas att förseningen beror på att man vill göra planen så bra som möjligt.
Claes Nilén, LU:s miljöchef, bekräftar att en ny hållbarhetsplan är på gång.
–Vi har snart ett beslut om en ny hållbarhetsplan. Jag beräknar att beslutet tas under november månad. I den planen finns mer specifika mål kring inte bara klimat, utan även frågor som berör avfall, resor till och från arbetet, byggnation och lokalförsörjning.
Han menar att universitetet gör egna interna uppföljningar på klimatarbetet, men lyfter fram initiativ som Klimatramverket och Klimatstudenternas rankning som en morot och piska för att driva arbetet framåt.
Samtidigt betonar han att fokus inte enbart bör ligga på de egna utsläppen, utan även på vilka kunskapsbidrag universitetet kan bidra med.
–Vi måste arbeta med båda delar, både de direkta utsläppen här och nu, men även med de frågor som vi kan bidra med till samhället i stort.
–Det handlar inte bara om konkreta utsläppsminskningar, utan också om de långsiktiga bidragen till klimatfrågorna.
Här kan LU bidra på olika sätt, bland annat genom forskning, utbildning och samverkan.
Klimatstudenterna ger beröm till universitetet som minskade sina flygresor med 11 procent mellan 2018 – 2019. Men Claes Nilén menar att flygresorna endast är en aspekt inom klimatarbetet.
–Flyget är endast en del av det totala klimatavtrycket. Andra delar är den indirekta klimatpåverkan från alla våra inköp, t.ex. produkter och tjänster till universitetet. Och det är delar vi har skrivit in i hållbarhetsplanen, för att göra en total klimatbalansberäkning.
–I dag har vi siffror från flyget, men inga klimatsiffror på konsumtion eller inköp.
Moa Andersson från Klimatstudenterna Lund menar att man åstadkommit förhållandevis mycket sedan starten 2018, men att inflytandet på universitetet varierar.
–Det beror lite på hur mycket universitetet väljer att lyssna. Hade vi haft ett större inflytande så hade kanske hållbarhetsplanen varit publicerad, eller så hade det funnits fler anställda som arbetar med miljöfrågor. Nu är det 1,5 heltidsanställda som arbetar med miljöfrågor vid Lunds universitet, vilket är förhållandevis lite i jämförelse med antalet studenter.
I dag har Klimatstudenterna Lund drygt 100 medlemmar. Moa Andersson upplever att det finns en medvetenhet och ett engagemang hos studenterna.
–Generellt är folk medvetna och tar klimatfrågan på allvar. Man är villig att lyssna, göra förändringar och uppoffringar.
–Jag känner mycket hopp.
