Den viktigaste investeringen i livet? Så tänker många kring sin universitetsutbildning. Troligtvis är det en av anledningarna till att 44 procent väljer att skaffa sig en, enligt siffror från SCB. Men den som tror blint på att högskolepoäng är direkt synonymt med högre lön bör tänka om. Skillnaden i lönsamhet mellan olika utbildningar är nämligen stor.
I rapporten Lönar sig högre utbildning (2020) från Saco, har Thomas Ljunglöf och Linda Simonsen jämfört livslönerna för 35 högskoleutbildningar, och på så vis kunnat se hur lönsam en utbildning är jämfört med alternativet att börja jobba direkt efter gymnasiet. Resultatet? En privatekonomisk besvikelse för närmare en tredjedel av utbildningarna.
Biomedicinsk analys sämst avkastning
Sammanlagt innebär elva utbildningar en ekonomisk förlust. De som väljer att studera humaniora, konstnärlig utbildning och biologi kan förvänta sig ett mindre klirr i kassan jämfört med om de hade börjat arbeta direkt efter studenten. Men den sämsta affären står utbildningen i biomedicinsk analys för. Livslönen beräknas där till 10 procent lägre jämfört med den gymnasieutbildades.
Enligt Thomas Ljunglöf på Saco leder de utbildningar med olönsam utgång ofta till kvinnodominerade yrken inom kommuner och regioner. Han påtalar möjligheten till att avancera inom sitt yrke som avgörande för utbildningens lönsamhet.
– De grupper som har bra löneutveckling under arbetslivet har också en ganska bra lönsamhet. En viktig faktor är vilka karriärmöjligheter som finns, om man har möjlighet att bli befordrad eller få någon form av specialisttjänst.
Fyra sätt att undvika förlust
För att undvika ekonomisk förlust föreslås fyra möjliga tillvägagångssätt för de olönsamma utbildningarna: kortare studietid, höjt studiebidrag, höjd pensionsålder och höjd lön. Enligt Thomas Ljunglöf är alla alternativ utom det sistnämnda orealistiska. Exempelvis hade tandhygienistutbildningen varit olönsam även om den kortats ned till en termin. Samma utbildning hade behövt ett skattefritt studiebidrag på mer än tio gånger så högt som dagens bidrag.
Inte heller en höjd pensionsålder tycker Thomas Ljunglöf är ett rimligt alternativ. Jämfört med den genomsnittliga akademikern, som tjänar in sin utbildning vid 38 års ålder, skulle en biomedicinsk analytiker behöva jobba till 72 års ålder för att vid 85 års ålder ha fått samma livslön som en gymnasieutbildad.
Av de fyra alternativen föreslås därför höjd lön vara det bästa. Bland de olönsamma utbildningarna krävs en löneökning på mellan 1,2 och 16 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen av reallöner, det vill säga lönen minus inflationen, som mellan 1995 och 2019 låg på ca 2,1 procent.
Enligt Thomas Ljunglöf ligger ansvaret för att höja lönerna främst på arbetsgivarna. Därtill har fackförbunden i sin roll som opinionsbildare betydelse för löneutvecklingen. Det så kallade lärarlyftet, med förstelärarreformen, är ett exempel på hur löneökning gjort en tidigare olönsam utbildning lönsam.
– Vi har tittat på fyra olika lärarkategorier och två av dem är lönsamma nu. Det var de inte tidigare, säger Thomas Ljunglöf.
Socialt arv och förmåga påverkar lön
Föga förvånande toppar utbildningar som jurist, civilingenjör och läkare listan över vilka utbildningar som är mest lönsamma. En läkare tjänar in sin utbildning redan vid 33 års ålder, och tjänar med sin med medellön på 64 100 kronor i genomsnitt 76 procent mer under livet jämfört med en gymnasieutbildad, räknat efter bruttolöner. Inkomstskattens utjämnande effekt gör emellertid skillnaderna i nettolöner betydligt mindre. Då tjänar en läkare i stället cirka 48 procent mer än en gymnasieutbildad från ett naturvetenskapligt program.
Forskning visar på två avgörande faktorer för vilken löneutveckling en individ får: socialt arv och förmåga. Det sociala arvet speglas inte minst i representationen bland de som studerar de mest lönsamma utbildningarna. Exempelvis har var fjärde läkarstudent minst en föräldrar som är läkare, enligt SCB.
Förmågans roll syns i sin tur bland annat i sambandet mellan avgångsbetyg från gymnasiet och övergång till högskolan: chansen att någon söker sig till högskolan ökar nämligen med nivån på avgångsbetyget. Höga gymnasiebetyg ökar även chansen att få en hög lön senare i livet, men här spelar könsskillnaden stor roll: Enligt en undersökning gjord av SCB tillhörde nästan en tredjedel av männen med toppbetyg gruppen med högst inkomster i sin årskull. Motsvarande andel för kvinnor med toppbetyg var tolv procent. Sannolikheten för en man utan toppbetyg att få en hög inkomst var nästan lika hög.
”Hjärtat är viktigare”
Trots stora skillnader i lönsamhet mellan olika utbildningar, tycker inte Thomas Ljunglöf att alltför stort fokus ska fästas vid vilken lön en utbildning förväntas ge. En sådan prioritering tror han snarare riskerar bli kontraproduktiv.
– Den som väljer att läsa ekonomi trots att personen inte har fallenhet eller intresse för det kommer inte tjäna de höga lönerna ändå. Det är viktigt att man trivs med det man gör och att man är intresserad av det man ska arbeta med.
– Man brukar säga att man ska välja utbildning med hjärna och hjärta, men jag skulle säga att hjärtat är viktigare.
Fakta: Livslön
Livslönen tar hänsyn till arbetsinkomst, inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel. Enligt Saco ger därför livslönen en bra bild av den privatekonomiska lönsamheten av att läsa på högskolan.
Vad tycker studenterna?
Tora Baldvinsdottir
Vad pluggar du?
–Grundkursen i praktisk filosofi
Hur mycket tänkte du på din framtida lön när du valde utbildning?
–Inte så mycket, eftersom det är en fristående kurs.
Tobias Drottheden
Vad pluggar du?
–Service Management inriktning Logistik
Hur mycket tänkte du på din framtida lön när du valde utbildning?
–Inte jättemycket.
