Med rådande pandemi och det osäkra läget efter valet i USA kan världen kännas som en osäker plats. Kanske upplevs krisen som närmare än någonsin? Lundagård tittar närmare på universitetets krisförberedelse – följ med in i skyddsrummen.
En trappa ned i universitetsbiblioteket finner vi en 110 kvadratmeter stor lokal fylld till bredden med gamla utställningsobjekt, möbler och katalogiseringssystem av stämpelkort, från tiden innan lånedatorer och digitala register. Men om man för en stund bortser från inredningen i det som idag bara ter sig som ett stort förråd, framträder en annan verklighet. Här, innanför två metalldörrar och metertjocka betongväggar, ska 128 personer kunna söka skydd i händelse av krig. Ventilationssystemet med handvev och de små träbåsen för toalettbesök installerades när skyddsrummet byggdes på 50-talet. En metallucka i ett av hörnen ger en “alternativ utgång”– ett tunnelliknande utrymme, en stege, sedan ytterligare en lucka – som leder ut i fria luften.
Installationerna vittnar om en annan tid, präglad av kärnvapenhot. Skyddsrummen finns kvar, men när Lundagård frågar studenter vid universitetet verkar hotet kännas avlägset.
– Det är chill. Jag är inte så rädd för atomvapenkrig, det känns som vi lämnade allt det där på 80-talet, säger journaliststudenten Hugo Alm, 25.
Du ser inga yttre hot i världen i dag?
– Jo, men inget som innebär att vi behöver skyddsrum. Det känns som en ganska utdaterad säkerhetsåtgärd, säger han.
Liknande tongångar hör vi av lärarstudenten Linnea Brink, 25.
– Det kanske är naivt, men jag tänker inte att det kommer hända något. Corona är ju inte något yttre hot på det sättet. Där handlar det mer om att hålla sig undan från folkmassor, säger hon.
Vet du var det finns skyddsrum här på universitet?
-Nej, ingen aning. Det hade kanske varit bra att ha koll på det.
Jag och Linnea står och pratar utanför Språk- och litteraturcentrum, som faktiskt huserar tre skyddsrum. Ett fungerar som förvaring av avhandlingar och ett annat används bland annat som studentpentry. I det tredje har biblioteket kompaktförvaring, vilket kan tyckas lite märkligt med tanke på att skyddsrummen ska kunna tas i drift inom 48 timmar.
– MSB har godkänt det. Om det behöver användas får vi helt enkelt se till att tömma rummet, säger husintendenten Adam Nylander.
Per Nordén, säkerhetschef vid Lunds universitet, berättar mer om skolans krisförberedelser.
– Vi har en central krisledning som kan dra igång när som helst när det anses nödvändigt. I det coronarelaterade arbetet har vi använt oss av den här grupperingen. Eftersom pandemin pågått under en lång tid har det nästan gått över till en form av ”normaltillstånd”, men under besvärliga förhållanden.
Hur får studenter nödvändig information vid en eventuell krissituation?
–Först och främst har vi ju ett signalsystem i Sverige för stora och akuta händelser, det som testas på måndagar en gång i kvartalet, som meddelar om vi står inför en fara eller inte. Sen är det klart att om vi fick information om en fara skulle vi omedelbart varna via vår hemsida och berättar vilka åtgärder studenterna ska ta. Vi har också möjlighet att göra massutskick via mail och sms samt att använda oss av radio och sociala medier etcetera.
I Lunds kommun finns 811 aktiva skyddsrum som sammanlagt rymmer 97 027 personer. Du kan läsa mer och se vilka skyddsrum som finns nära dig på msb.se.
