Hösten 2021 kommer den nya, sexåriga läkarutbildningen att införas på alla sju läkarprogram i Sverige. Syftet är att förbättra utbildningen, bland annat genom modernisering och mer internationell anpassning.
Från och med nästa höst införs en ny läkarutbildning i Sverige. Den nya utbildningen förlängs med en termin, innehåller nya examensmål och kommer vara legitimationsgrundande. Den traditionella AT-tjänsten efter utbildningen slopas och i stället införs ett års bastjänstgöring som en del i programmet.
Redan för tio år sedan inledde Utbildningsdepartementet ett utvärderingsarbete av Sveriges läkarutbildning. Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet (LU), tillsattes som utredare och lade fram sitt förslag om en sexårig läkarutbildning. Efter många års arbete har det nya programmet nu blivit godkänt av en extern bedömargrupp och med detta underlag har samtliga lärosäten fått examenstillstånd av Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Lundagård har talat med blivande rektorn Erik Renström, nuvarande dekan för medicinska fakulteten, som är positivt inställd till den nya utbildningen.
– Den är anpassad efter det nya sexåriga programmet, och det har genomförts över hela landet. Vi är väldigt nöjda med det.
Förändringar i läkarutbildningen har införts gradvis vid Lunds universitet och programmet är redan mycket likt det sexåriga. Ordförande i programnämnden för läkarprogrammet vid Lunds universitet, Christer Larsson menar att läkarutbildningen var i behov av modernisering. De tidigare examenmålen togs fram på 90-talet och inte är riktigt anpassade efter hur det ser ut i dag. De nya målen har ett större fokus på bland annat forskning, etik och internationella perspektiv, menar han.
Vad skiljer den nya och den gamla utbildningen?
– Den nya läkarutbildningen är mer anpassad efter framtidens sjukvård. Vi ska inte bara bota sjuka, utan också arbeta mer hälsofrämjande. Man tänker också på hur vi ska möta digitaliseringen, säger Christer Larsson.
Antonio Fernandez, studentledamot i Programnämnden för Läkarutbildning vid Lunds universitet, är också positiv till att det nya programmet införs och menar att detta kommer leda till många förbättringar på lång sikt. Men han lyfter även vissa negativa konsekvenser som det nya upplägget medför.
–Eftersom programmet förlängs och allmäntjänstgöringen, som var en anställning, avskaffas innebär det en längre tid till avlönat arbete. Samtidigt förlängs tiden då vi studenter försörjs av CSN vilket för de flesta innebär en större studieskuld.
Hur har reaktionerna på det nya programmet varit?
–Det har funnits en dialog och programledningen har lyssnat på studenternas reaktioner på förändringarna. Vi har hela tiden varit delaktiga i att utforma det nya programmet, säger Antonio Fernandez.
LU har redan hunnit få beröm från UKÄ vad gäller planer på hur de nya examensmålen ska uppnås.
– Ett steg i detta är att vi skapat en examinationskommitté med en examinator för varje termin som ett sätt att säkerställa att studenter uppnår målen. Det är lätt att man ser tentan, kunskapsprovet, som den enda examinationen men det är ju mycket annat som ska vägas in, såsom mer komplicerade resonemang, praktiska färdigheter och förhållningssätt. Därför har vi infört bedömningar och återkoppling i det kliniska arbetet så att studenten får mycket feedback och examinatorn får ett bra underlag för beslut, säger Christer Larsson i ett uttalande på LU:s hemsida.
