Många som besöker studievägledningen känner stress och oro inför framtiden. Därför ville medarbetare vid studievägledningen testa om en “psykisk hälsohund” som närvarade vid samtalen kunde lugna studenterna. Förra veckan kom dock beslutet att projektet skrotas.
Hunden är människan bästa vän, brukar det heta. Kanske var det därför som studievägledaren Petra Mohn vid Lunds universitet (LU) tog med sig sin hund Bosse till jobbet under hösten 2019, för att undersöka om hunden skulle minska den stress och oro som många studenter uttrycker under samtal med studievägledningen.
I februari i år sökte därför Thomas Aschen, dåvarande chef för avdelningen Studiestöd och vägledning, ett undantag från det generella hundförbudet vid LU, för att testa om så kallade psykiska hälsohundar kunde underlätta studievägledningens arbete. I förslaget hänvisade man dels till flera studier som på senare år påvisat hälsohundarnas fördelar, samt positiva uttalanden från de studenter som tidigare varit i kontakt med hunden Bosse.
“I vägledningssamtalen uttrycker studenterna ofta stor oro och frustration kring sin framtid. Allt oftare kommer studievägledarna i sina vägledningssamtal in på studenternas dåliga psykiska mående kopplat till deras studier. Studievägledarna (…) behöver ständigt finna nya vägar att möta studenter med stressymptom och psykisk ohälsa. Ett verktyg för studievägledningen i möten med studenter skulle kunna vara att ha en psykisk hälsohund närvarande under vägledningssamtalen.” skrev avdelningschefen i projektförslaget, samt:
“Det kan konstateras att hunden haft en mycket välgörande effekt på studenterna och därmed påverkat vägledningssamtalen positivt. I de fall studenterna var väldigt ledsna, märkte man tydligt att Bosses närvaro hävde tillståndet av nedstämdhet. Man kom vidare i samtalet och beslutsprocessen förkortades för studenten.”
Bosses matte, studievägledaren Petra Mohn och hennes kollegor har under en längre tid märkt av en stark oro och ett allt sämre välmående hos de studenter som söker sig till studievägledningen. Här såg hon att hunden Bosse kunde göra nytta.
– Vi tänkte att Bosse kunde vara en del i ett nytänk kring hur man kan motverka detta. Och det slog väldigt väl ut, säger hon till Lundagård.
Under hösten 2019 till våren 2020, innan studievägledningens samtal blev digitala på grund av pandemin, fick Bosse sitta med på samtalen med studenterna. Inspirationen bakom idén kom inte ur tomma luften.
– Det här är inte min idé, utan det är prövat tidigare. Man har läshundar i grundskolan och högstadiet, exempelvis i Lund men även i resten av landet, det finns vårdhundar på äldreboenden och på Karolinska Universitetssjukhusets barncanceravdelning. Det är en beprövad metod.
Enligt Petra Mohn var Bosses närvaro i rummet påtaglig.
– Han ger en lugnande effekt i rummet. Jag kommer speciellt ihåg ett par studenter; när det blev väldigt laddat under samtalen och det kom tårar, så flyttade de stolen närmare Bosse och klappade honom. Studenten fick ett lugn och vi kom snabbare tillbaka till samtalet. I stället för att titta ut i luften så tittade de på Bosse och jag kunde se hur ansiktet slappnade av och hur det kom ett leende.
– För oss på allmänna studievägledningen är det alltid studenten som är i fokus när vi samtalar och med Bosses närvaro ger det ett till mervärde för studenten.
Det hade varit spännande att se vad projektet hade gett för resultat, menar hon.
– Det hade varit väldigt intressant med just ett projekt. Detta hade kunnat utvärderas och på så sätt hade vi haft möjlighet att testa om närvaro av en psykisk hälsohund skulle tillföra allt det som vi i min grupp upplevt; om det bekräftar det eller om man kommer fram till att ”nej, det var ju trevligt, men det är inget som ger ett mätbart mervärde för studenterna”.
– Det hade varit roligt också, för vad jag vet så finns det inga hälsohundar på svenska universitet, däremot i USA och Storbritannien. I USA finns det till och med hundar närvarande vid tentamen, för att lindra stressen. Det kan låta flummigt, men det ger ett lugn som tar udden av de negativa tankarna. Så det hade varit väldigt roligt att få testa det i ett tidsbegränsat projekt.
Under ett par chefsbyten vid studievägledningen hamnade projektet mellan stolarna, men landade i oktober på nuvarande avdelningschef Kia Olssons bord, som den 30 november meddelade att man inte kommer att gå vidare med projektet. Beslutet grundar sig dels i det generella hundförbudet vid LU (med undantag för ledsagarhundar), men Kia Olsson menar även att förslaget inte går i linje med studievägledningens nuvarande uppdrag:
“Att vi skulle använda oss av hund i arbetet tycker jag kräver en större analys av uppdraget i allmänna studievägledningen och vad fokuset ska vara. I nuläget har vi inget uppdrag gällande hälsofrämjande insatser och det som beskrivs i planen gällande studenternas hälsa ligger närmast studenthälsans uppdrag och bör hanteras av professionerna där.” skriver hon i en motivering till beslutet som Lundagård tagit del av.
I bakgrunden till förslaget beskrivs att många studenter som besöker studievägledningen känner mycket stress och oro, och upplever psykisk ohälsa, inför stora framtidsbeslut. Finns det då inte något syfte med att även studievägledningen skulle kunna vara en hjälp i detta?
– Jag tänker också att studievägledningen är en hjälp kring stress och oro, och att de genom sin profession och vägledning ska hjälpa till i de delarna. Däremot så tänker jag att det som har med ohälsa att göra, det ligger hos studenthälsan och inte studievägledningen, säger Kia Olsson till Lundagård.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att vi tittar på professionerna och vem som gör vad för studenterna, för att vi ska möta dem. Och då tänker jag snarare att man ska jobba med det nära samarbetet, och titta på när det är aktuellt med studenthälsan och när det kan vara aktuellt med riktat pedagogiskt stöd och studieverkstaden. Det finns ju olika professioner som vi måste aktivera, var och en med sina avgränsningar.
Så i stället för att kombinera uppdraget så ser du ett syfte med att rätt professioner tar hand om rätt problem?
– Det är min bedömning i nuläget, att det är jätteviktigt att studenterna blir bemötta med rätt kunskap av rätt profession. Och sedan ska vi också vara duktiga på att att identifiera “vad kan jag inom min profession göra, och när är det någon annan som behöver ta vid”.
– Jag vill också lyfta fram perspektivet kring allergier. Studievägledningen skall vara tillgänglig för alla presumtiva och innevarande studenter och vi behöver ta hänsyn till allergibesvär, säger Kia Olsson, avdelningschef för Studiestöd och vägledning.
