Det här är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
Det har funnits studentkårer i Lund i mer än 150 år och Lunds universitet släppte tidigt in studenterna i universitetets olika beslutande organ. I dag är studentkårerna och de studentrepresentanter de utser en integrerad del av universitetets kvalitetsarbete. De är ofta drivande i arbetet med att utveckla och förbättra universitetets utbildningar. Därför är det förvånande att se hur du som universitetets rektor tilltalar två studentrepresentanter i ditt svar på deras debattartikel i universitetets tidning LUM nr 5 2020.
De två debattörerna skriver klart och tydligt att de företräder två av universitetets studentkårer. Trots det grupperar du i ditt svar samman dem med ”övriga svenska skattebetalare”. Jag är övertygad om att de två kårföreträdarna betalar skatt, liksom du och jag gör. Men det är inte i egenskap av skattebetalare de har skrivit debattinlägget, utan i rollen som studentrepresentanter. De är ordförande respektive vice ordförande för var sin studentkår, deras medstudenter har utsett dem att under ett år arbeta heltid med att företräda dem. Det innebär att de inte enbart är Emma och Karolina – de talar för över en tredjedel av universitetets studenter och de bör bemötas därefter.
Jag tror naturligtvis inte att du ser på studentkårerna på något väsentligen annorlunda sätt än vad jag gör. Du har ju välkomnat studenterna att delta i arbetet med att leda universitetet på samma sätt som dina företrädare har gjort. Därför måste tilltalet i ditt svar till kårrepresentanterna vara en ren lapsus. Det är emellertid beklagligt att detta sker i universitetets egen tidning, en tidning som läses av en stor del av universitetets anställda. Det vore synd om de skulle få uppfattningen att universitetets rektor inte värdesätter studentkårerna och studentrepresentanternas arbete.
Kristina Arnrup Thorsbro
inspektor för Humanistiska och teologiska studentkåren
