Regeringens förslag att göra det lättare för akademiker att skola om sig till grund- och ämneslärare har mött skarp kritik från Lärarförbundet.
Nyligen presenterade regeringen tillsammans med samarbetspartierna C och L ett förslag för hur lärarutbildningen kan reformeras, för att råda bukt på lärarbristen. Bland annat föreslås fler lärarledda timmar, skärpta krav på utbildningen och att koppling mellan teori och praktik stärks.
Det förslag som väckt störst uppståndelse, och kritik, är en ny kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för de som vill läsa till grund- och ämneslärare. Det nya förslaget innebär en kortare KPU, från nuvarande 90 högskolepoäng till 75 högskolepoäng för grundlärare och 60 högskolepoäng för ämneslärare.
Förslaget om förkortad KPU möts nu av skarp kritik från Lärarförbundet, som flaggar för att en kortare KPU vore att tumma på kvaliteten.
– Risken är stor att man genom att förkorta och snabba på kommer att medverka till tidiga lärarmisslyckanden. Och det vinner ingen på, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet till Läraren.
I stället vill Lärarförbundet att regeringen underlättar för obehöriga lärare att få sin examen.
Maria Guthke, ordförande i Lärarförbundet Student, ser både för- och nackdelar med det nya förslaget, men är kritisk till förkortad KPU.
– Förslaget att den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU:n, kortas ner är inte bra. Fel väg att gå, eftersom det då tummas på kvaliteten i utbildningen, säger hon till Läraren. Samtidigt som hon ser positivt på möjligheten till fler lärarledda timmar för eleverna.
Carl-Johan Mellin pluggar sin åttonde termin på ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet, med inriktning engelska och svenska. Han ställer sig kritisk till förslaget om förkortad KPU.
– Jag tycker att det känns konstigt som lärarstudent att man pluggar alla de här åren och så kommer en reform som skär bort det vi lärt oss. Då signalerar man att det vi lärt oss inte är så viktigt. Jag är också kritisk till att man skapar genvägar till att bli lärare, tror att det resulterar till att man sänker läraryrkets status och får sämre lärare.
Förslaget ligger nu ute på remiss fram till 15 april och föreslås börja gälla från årsskiftet 2021/22. Här kan du ta del av förslaget i sin helhet.
