I ett mejl från december förra året hotade en professor vid Naturvetenskapliga fakulteten att dokumentera de kollegor som inte lydde uppmaningen om att arbeta hemifrån genom att hänga ut dem på en digital ”Wall of Shame”.
“Should we make it difficult? Then I suggest we create a ‘Digital Wall of Shame’ (…) by follow Stasis example in former East Germany”.
Så uttrycker sig en professor vid Naturvetenskapliga fakulteten i ett mejl till samtliga medarbetare i samma byggnad, som tröttnat på att kollegor som inte utför verksamhetsnödvändiga arbetsuppgifter besöker byggnaden i stället för att arbeta hemifrån.
I mejlet som Lundagård tagit del av hotar professorn med att hänga ut kollegorna genom att fotografera de som inte utförde essentiella arbetsuppgifter (såsom att skriva forskningsrapporter, delta i möten eller umgås i fikarummet) och publicera bilderna på en digital anslagstavla, eventuellt publicera bilderna på professorns Twitter-konto “med över 4000 följare”.
Professorn erkänner att detta skulle strida mot GDPR-lagen, men att han “f-cking don’t care if I will break it, as this is a matter of life and death for people and the well-being of our doctors and nurses. I would be happy to go to court for breaking the GDPR-law for such a noble cause)’”.
En anonym forskare vid den berörda avdelningen har nu anmält mejlet till fakultetsledningen. “I believe such a behaviour is not acceptable and I know that especially more junior members of the department felt heavily threated by this” skriver forskaren till ledningen.
– Det är fullt begripligt att man kan uppfatta situationen som hotfull, och det är därför vi vidtagit åtgärder, säger Sven Lidin, dekan vid den Naturvetenskapliga fakulteten, som berättar att man samtalat med alla inblandade.
I övrigt anser han att arbetsmiljön på den berörda institutionen är välfungerande, och upplever händelsen som ett isolerat problem.
Samtidigt menar han att det finns en påtaglig risk att man kommer att se fler arbetsmiljörelaterade ärenden framöver, i spåren av pandemin. Risken för denna typ av händelser ökar i takt med den ensamhet och utsatthet som pandemin innebär, menar han, och påpekar att det gäller för såväl anställda som studenter.
– Folk är sträckta bortom vad de är vana vid, och då reagerar man fel ibland. Men det betyder inte att man har rätt att agera hotfullt. Vi måste vara beredda på att sånt här kan inträffa, och det är bra när det uppmärksammas.
– Det finns motstridiga krav att ta hänsyn till. Vi vill inte vara ett centrum för spridning av covid, men vi har samtidigt ett ansvar till både anställda och studenter att ge meningsfulla studier och arbetsuppgifter samt se till att våra medarbetare mår bra. Och det är mycket svårare när man inte träffas fysiskt, säger Sven Lidin.
Professorn har sedermera bett om ursäkt via mejl: “I apologize if you felt that I blamed you for being at work, although I thought I was quite clear that my criticism was not aimed at you, who have no possibility to work from home.” Men ursäkten godtas inte av den bekymrade forskaren: ”Unfortunately this individual did not send proper apologies either.” skriver forskaren i sitt mejl till ledningen.