”Kan du tänka dig ett ge gåvan av liv?” Den frågan ställer Region Skåne, som sedan i höstas annonserar på AF-borgen för att värva spermie- och äggdonatorer.
Alla par har inte lika lätt att få barn, vilket har uppmärksammats i den nya tv-serien ”Alla utom vi” med Björn Gustafsson och Alba August.
– Vi är i ständigt behov av nya donatorer, i Sverige får man endast lov att donera till sex stycken familjer. Därför har vi kampanjer hela tiden, säger Margareta Ktilinski, överläkare på avdelningen för Reproduktionsmedicinskt Centrum vid Skånes Universitetssjukhus som årligen genomför mellan 200-300 donationer.
Har ni studenter som en aktiv målgrupp?
– Man måste vara minst 23 år, så det gäller inte för alla studenter. Den gränsen är satt av Socialstyrelsen för att man vill ha en viss mogenhet hos de som donerar.
Margareta Kitlinski menar att många yngre kanske inte känner till problematiken.
– Unga människor förutsätter att den dagen de ska bilda familj så ska det funka. Men så är inte verkligheten.
– Vi hade gärna velat att det här tas upp som en diskussion bland studenterna i Lund, att den här möjligheten finns att hjälpa andra människor.
Som spermadonator hos Region Skåne ersätts man med 600kr per gång. Ersättningen kan verka låg jämfört med en äggdonator som ersätts med 12 000 kr. Däremot kan en spermiedonator ibland donera uppemot 20 gånger, och den totala ersättningen överensstämmer då med en äggdonation.
Men enligt Margareta Kitlinski ska man inte se ersättningen som en belöning, i stället är det tänkt att ersätta inkomstbortfall för de tillfällen man donerar. Hon ser det dessutom som en altruistisk handling och jämför med blodgivning.
För att kvalificera som donator behöver man vara fysiskt och psykiskt frisk, inte ha några kända ärftliga sjukdomar, inte ha något nuvarande och tidigare missbruk samt vara rökfri. Spermie- och äggdonatorer tillika -mottagare är anonyma. I Sverige har däremot barn som blivit till genom spermie- eller äggdonationer rätt att ta reda på sin genetiska förälder, en möjlighet som ytterst få utnyttjar, menar Margareta Kitlinski.
– Sedan 70-talet har vi haft ett tiotal som har hört av sig.
Lundagård har talat med Anna Lyrvall och Johannes Andersson från Lundaekonomerna, som just avslutat sin digitala sittning ”Pytten” i AF-borgen.
Skulle du kunna tänka dig att donera ägg till folk som vill bli med barn?
– Det är ingenting som jag har gått runt och tänkt på speciellt mycket. Men absolut, om man läser på lite om det. Jag vet inte ens vad det innebär för mig, rent hälsomässigt. Men om jag hade haft mer kunskap så ser jag det inte som något problematiskt, säger Anna Lyrvall.
– Absolut, så länge det inte är några hälsorisker involverade, säger Johannes Andersson.
Vad hade varit en skälig ekonomisk ersättning?
– Jag tror att om jag hade donerat ägg så skulle jag inte gjort det för pengarna, utan till någon familjemedlem eller någon som jag tycker om som behöver ägg, jag tror inte att jag hade sålt dem.
– Jag hade inte gjort det för att jag behöver ekonomiska medel på det sättet. Hade jag gjort det så skulle det vara av etiska skäl, den ekonomiska biten är inte viktig.
