Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning, men forskarkåren förblir mansdominerad. Ett tydligare strategiskt arbete med jämställdhetsfrågor ska minska klyftorna mellan kvinnor och män på Lunds universitet.
– Att det finns för få kvinnor i forskningsfältet är dåligt för hela forskningsvärlden, säger studentenrepresentanten Elisa von Kobyletzki.
I Sverige är det generellt fler kvinnor än män som studerar vidare på eftergymnasial nivå, vilket även stämmer vid Lunds universitet. Trots att könsfördelningen bland studenter vid Lunds universitet totalt sett är jämn, förblir akademin en mansdominerad värld, där endast en tredjedel av Lunds professorer är kvinnor.
– Man pratar om “leaking pipelines”: ju högre upp i den akademiska rangen man kommer, desto färre kvinnor blir det. Det finns säkert flera orsaker till detta och det kan handla om bland annat karriärvägar och meriteringar, säger Jimmie Kristensson, vicerektor vid Lunds universitet och ordförande för Rådet för Jämställdhets-och Likabehandling (R-JoL).
R-JoL ansvarar för det centrala arbetet för jämställdhets-och likabehandlingsfrågor på universitet. Rådet arbetar bland annat med att utlysa pengar till gästprofessorer av underrepresenterat kön, och karriärstöd för samma målgrupp. Mycket av arbetet sker på fakultetsnivå, men en brygga mellan fakulteterna har saknats, likväl som centrala strategiska mål.
– Det finns ett stort engagemang och flera väldigt goda initiativ på universitetet, men de drivs ofta inom ramarna för respektive fakultet. Det måste finnas där, men vi måste också få till ett systematiserat arbete där vi tar hjälp av varandra inom verksamheten för att få kraft i frågan, säger Jimmie Kristensson.
Även om en del förändring har skett så har arbetet för en ökad jämställdhet på universitet varit trögt, enligt Isa Hendriks och Elisa von Koblyletzki, ordförande och vice ordförande i naturvetarkårens JoL-kommité.
– Det finns personer på universitetet som arbetar för förändring, men det finns också de som inte alls vill bidra i arbetet. Det behöver inte vara att de inte vill ha kvinnor i akademin, men de är inte mottagliga för initiativ som tas för att få in fler kvinnor till forskning, säger Isa Hendriks.
Inom avdelningen för fysik, där Isa Hendriks och Elisa von Kobyletzki studerar, är ungefär en tiondel av alla studenter och anställda kvinnor. En större representation av kvinnor inom akademin, och fler kvinnliga förebilder, tror de skulle leda till att fler kvinnliga studenter känner sig manade att fortsätta med en karriär inom akademin.
– Om kvinnliga studenter inte ser sig representerade så ser de inte en framtid inom akademin och letar sig då till andra arbetsplatser. Det blir akademins förlust, kvinnor har mycket att bidra med och de missar viktiga perspektiv om de inte inkluderas, säger Elisa von Kobyletzki.
För att stärka det strategiska arbetet för jämställdhet på ledningsnivå har en utredning gjorts under 2020 som kommer att leda till nya åtgärder som ska implementeras under året. Arbetet kommer bland annat innebära en ökad kommunikationen mellan studentrepresentanter, fakultetsrepresentanter och universitetsledningen. Att arbeta med kommunikation mot studenterna är en viktig del i jämställdhetsarbetet, enligt Jimmie Kristensson.
– Studenterna är ju en jätteviktig rekryteringsbas för oss. Det är många studenter som säkert vill ut i forskarutbildningar, säger han.
Lunas JoL-kommité arbetar för att uppmärksamma vikten av en könsjämn forskarkår, och för att visa kvinnliga studenter att de har en plats i akademin genom att arrangera föreläsningar och inspirationskvällar för studenter.
– Genom att arbeta med jämställdhetsfrågor har jag lärt mig mycket om min egen position i vetenskapen. När jag började studera hade jag inte tänkt gå vidare på forskningsspåret, men nu hoppas jag på att kunna forska i framtiden, säger Isa Hendriks.
