Det här är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
Svensk akademi står inför många utmaningar för att kunna bli mer internationellt konkurrenskraftig. För att uppnå det behövs moderat högskolepolitik, skriver Gösta Lundström, ledamot Moderata studenter vid Lunds universitet.
En utbildning skall erbjudas för att den behövs – för att den tillför något till forskningens framsteg, individens utveckling eller samhällets nytta. Det behöver därför vara upp till lärosätena att själva överse fri forskning, utbildning och antagning. Det kräver att beslutsfattningen sker opolitiskt och opartiskt, till skillnad från i dag.
För att stärka kvaliteten och anseendet av svensk akademi behöver inflationen av värdet av högre utbildning motverkas. En utbildning på högskola eller universitet skall vara av högsta kvalitet och den skall vara det över hela landet. Utbudet ska därför motsvara efterfrågan för värdeskapande utbildningar. Det är nödvändigt att prioritera kvalitet över kvantitet när det kommer till antalet offentligfinansierade lärosäten och utbildningar. Genom detta skulle mängden resurser per student öka och utbildningskvaliteten därmed höjas.
Här har regeringen misslyckats, istället för att uppställa högre krav för universitetsstatus belönas högskolor som blivit ersättningsskyldiga till utländska studenter för undermålig undervisningskvalitet. Ett smalare utbud från det offentliga skulle dessutom vägas upp av stärkta möjligheter för privata aktörer att bedriva eftertraktad utbildning och forskning, vilket det redan i dag finns flera goda exempel på.
Högre utbildning skall erbjuda lika möjligheter för alla att visa och utveckla relevant kompetens. I dag är möjligheterna att nå högre utbildning begränsade och det behövs fler vägar in. Det bör vara upp till varje institution att helt fritt styra över vilka meriter antagning sker efter. Ett mer skräddarsytt antagningssystem möjliggör större variation av antagningsformer så som ämnesspecifika antagningsmetoder och personliga lämplighetstest vilka upphöjer relevanta egenskaper och ökar chanserna för den motiverade att eftersträva just sina målsättningar.
Näringslivets efterfrågan på praktiska erfarenheter måste mötas av svensk högre utbildning. Det är därför av största vikt att balansen mellan akademiska och praktiska inslag värnas. Stärkt arbetsmarknadsanknytning och utökad möjlighet att tillgodoräkna praktik i examen är aspekter som måste utvecklas för att främja studenters konkurrenskraft efter examen.
Svensk akademi står inför många utmaningar för att kunna bli mer internationellt konkurrenskraftig. För att uppnå det behöver högre utbildning styras i en mer frihetlig riktning för att till alla motiverade studenter erbjuda ett mer högkvalitativt utbud som motsvarar samhällets verkliga efterfrågan.
Gösta Lundström,
ledamot Moderatastudenter vid Lunds universitet
