Trafikflyghögskolan stod för 24 procent av Lunds universitets koldioxidutsläpp år 2020. Uppdragsutbildning för Försvarsmakten stod för en väsentlig del av utsläppen.
Lunds universitet redovisar sina utsläpp till Naturvårdsverket och utbildningsdepartementet varje år. Under 2020 stod Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed för 24 procent av Lunds universitets totala koldioxidutsläpp, jämfört med ungefär 2 procent 2019. Den markanta ökningen har flera förklaringar.
Baserat på siffror från Lunds universitets rapport till Naturvårdsverket har Lundagård räknat ut att Trafikflyghögskolan har ökat sina koldioxidutsläpp med ungefär 113 procent år 2020, jämfört med föregående år.
Trafikflyghögskolan bedrev sin flygverksamhet ungefär som vanligt under 2020, berättar Johan Bergström, prefekt vid Trafikflyghögskolan.
Att flygtimmarna och koldioxidutsläppen ökade beror på att man under 2020 har anordnat en uppdragsutbildning för Försvarsmakten, och har då har flugit med ett tvåmotorigt turbopropflygplan som drar betydligt mer bränsle än de enmotoriga kolvmotorflygplan som används för trafikflygarutbildningen. Denna uppdragsutbildning ska fördjupas ytterligare med start hösten 2021.
– År 2019 är inte ett bra år att jämföra med, eftersom vi inte genomförde någon kurs med turbopropflygplanet det året, säger Johan Bergström.
Allt resande i tjänsten, med flyg, bil, tåg och buss, har minskat i och med pandemin. ”Utsläppen från flygresorna [i tjänsten, reds.anm.] har minskat med 86 % jämfört med föregående år, eller med närmare 5 000 ton CO2.” redovisas bland annat i rapporten.
Vidare skriver de: ”Trafikflyghögskolans verksamhet har ökat under året, […] Dels har en del flygningar som skulle gjorts 2019 utförts under 2020 istället, men de har också utökat med ytterligare en kurs under året, dvs fler flygtimmar. Under rådande omständigheter utgör dessa utsläpp en betydligt större andel av de totala utsläppen som följs upp än tidigare år, närmare bestämt 24 %.”
Maria Nilsson är miljösamordnare vid Lunds universitet.
– Klimatet bryr sig inte om var utsläppen kommer från. Även om själva typen av utbildning och vad de utbildar sig till sticker i ögonen nu när vi inte reser alls, så är det en fråga om prioriteringar och att inse att jordens resurser är ändliga. Därför måste vi bestämma vad vi ska lägga resurserna på, säger hon.
trafikflyghögskolan har Sammanlagt sex flygplan registrerade hos Transportstyrelsen. Samtliga flygplan är av modellen Cirrus SR20, som är ett mindre flygplan för 1-4 personer. Fem av dem köptes in år 2005.
Turbopropflygplanet av modell Beech 90, som Trafikhögskolan använder i uppdragsutbildningen för Försvarsmakten, hyr de in från extern part. Utsläppen från detta redovisas till Lunds universitet som i sin tur rapporterar siffrorna till Naturvårdsverket.
Majoriteten av utbildningstiden för kommersiella piloter bedrivs i en flygsimulator. Enligt Johan Bergström innebär det att den utbildningen är förhållandevis miljövänlig. Studenterna tillbringar 30 procent av den praktiska utbildningen i flygplan och 70 procent av tiden i olika simulatorer.
Johan Bergström tror att de inom en snar framtid kan använda sig av elflyg under utbildningen av kommersiella piloter.
– Många av våra flygpass är en till två timmar och då skulle man kunna tänka sig att vi kan driva vår utbildning i elflyg, säger han.
Johan Bergström tror absolut att det finns en framtid för klimatsmart flygande.
– Det är en existentiell fråga för hela branschen. Och det händer massor i fråga om hybridlösningar, ellösningar och förnyelsebara jetbränslen. Det finns en jättepotential.
Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed och Lunds tekniska högskola har inlett ett forskningssamarbete där de deltar i en infrastruktur för att utveckla mer miljövänliga drivmedel för flygplan. Dels finns det satsningar på elflyg, men det forskas även på olika former av hybridlösningar och möjligheten att använda vätgas eller biojetbränsle, som är förnyelsebara kolväten.
Lundagård har talat med en student vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed. Studenten, som vill vara anonym, har alltid drömt om att bli kommersiell pilot, och resonerar kring miljöaspekter på sin utbildning och sitt framtida yrke.
– Resandet i sig är en nödvändighet för det globala samhälle som vi har. Det handlar om att man måste utveckla flyget till att bli hållbart. Man hade inte valt att utbilda sig till pilot, och gjort alla de uppoffringarna, om man inte trodde att det fanns en framtid inom yrket.
