Lunds nationer får 4,8 miljoner av kommunen och universitetet. Lundagårds Viktor Wallén har träffat två kuratorer och Kuratorskollegiets ordförande för att prata pengar – och om nationernas framtid.
– Två till tre gånger i veckan kommer det finnas ett digitalt evenemang av något slag där alla studenter – framförallt våra medlemmar som känner anknytning hit – kan träffa folk, göra någonting, eller bara interagera med någon, säger Darius Baeckström, kurator på Sydskånska nationen.
Han berättar att nationen förberett en plan för digital verksamhet under våren. Under hösten hade de digitala sittningar och annan coronaanpassad verksamhet, men digitaliseringen sågs som en tillsvidarelösning. Detta år ska bli annorlunda.
Den 3 och 4 februari 2021 beslutade Lunds kommun och universitetet att ge 2,4 miljoner kronor respektive till Kuratorskollegiets tolv medlemsnationer. De sammanlagt 4,8 miljonerna är svaret på den ’hemställan’ [formell begäran, reds.anm.] som Kuratorskollegiet skickade in till Lunds kommun i november 2020.
I hemställan summeras läget för Lunds nationer: om den utsatta ekonomiska situationen som uppstått under pandemin fortgår kommer det genomsnittliga vinstbortfallet vara omkring 800 000 kronor per nation. Summan 4,8 miljoner fastställdes för att täcka hälften av den beräknade genomsnittliga nationsförlusten under år 2021.
Darius Baeckström ser kommunens och universitetets bidrag som ett erkännande av nationernas studiesociala betydelse. Pengarna kommer att hjälpa Sydskånska och de övriga nationerna att uppfylla sina syften samtidigt som de kommer kunna betala sina stående utgifter.
De 4,8 miljoner kronorna ges utan motkrav från kommunen eller universitetet, något som saknar motstycke. Det tidigare universitetsbidraget på 2 miljoner – som beslutades om i september 2020 – kom med ett krav: de nationer som hade det sämst ekonomiskt ställt skulle prioriteras i fördelningen.
Kuratorskollegiets ordförande Maja Duveborn menar att avsaknaden av krav i det nya bidraget beror på hur hemställan är formulerad.
– Hemställan är skriven för att nationerna ska kunna överleva och fortsätta bidra till hela Lunds kommun och universitet. Hemställan är skriven efter ”det här ger vi er, det här måste fortsätta finnas kvar”, och så får de [LU och Lunds kommun, reds.anm.] ta ställning till det.
Idén om att skicka hemställan till kommunen väcktes under 2020. Kuratorskollegiet samordnade sina medlemmar för att bestämma huruvida varje nation skulle skicka in en egen hemställan eller om man skulle satsa på en gemensam via Kuratorskollegiet. Man beslutade sig för det senare av effektivitetsskäl.
– Presidiet HT20 har samlat in informationen från nationerna och sammanställt hela underlaget, säger Maja Duveborn.
Hur de 4,8 miljonerna ska fördelas mellan nationerna är ännu inte bestämt. Maja Duveborn menar att diskussionen är i sin linda, men att Kuratorskollegiet och nationerna förhoppningsvis kommer kunna fastställa fördelningen under våren.
Kuratorskollegiets medlemsnationer fick i början av februari en enkät av Lundagård angående deras ekonomiska situation under pandemin. Nio nationer svarade och skrev att de under hösten mottagit stöd från Sparbanksstiftelsen Finn och/eller det förra bidraget från Lunds universitet.
Omställningen från fysisk till digital verksamhet har strypt den största inkomstkällan för majoriteten av nationerna: klubbarna. Digitala cook-alongs, spelkvällar och träningspass är viktiga aktiviteter för att upprätthålla nationernas studiesociala funktion, men de ger ingen inkomst. De stående kostnaderna, som hyror och heltidsarvoderades löner behöver betalas. För att motivera de arvoderades fortsatta löning skiftar flera nationer om sin arbetsbelastning från de ideellt engagerade till heltidarna.
Västgöta nation är en av de nationer som stängt ned helt under pandemin; bortsett från ett digitalt ”På Spåret”-liknande novischevent i början av vårterminen i år. Kurator Victoria von Elek menar att de prioriterar ett säkert återöppnande när pandemin tillåter, där deras del av de kommande miljonerna kommer att användas för att förbereda inför en framtid där medlemmarnas sociala behov kan bemötas.
– Det finns ett behov av att träffas socialt. Sedan ser jag att det är pandemin som sätter käppar i hjulen för det. Det sociala kommer vi inte kunna tillfredsställa förrän pandemin lugnat sig, säger Victoria von Elek.
Pandemianpassningen har påverkat hennes arbetsuppgifter i relativt låg grad. Arbetet som nationens ansikte utåt, som sammankallande till möten och ansvaret för projekt finns fortfarande kvar – även om projekt som kvalborgsfirandet och balen troligtvis inte kommer kunna genomföras. Det är framförallt prokurator ekonomi och prokurator social som har påverkats av den strypta fysiska verksamheten, bland annat eftersom det inte längre finns förmän att ansvara över.
Kuratorerna Victoria von Elek och Darius Baeckström ser positivt på den kommande tiden. Även om pandemin är oförutsägbar planeras evenemang för att tillfredsställa det studiesociala behovet.
Pandemin är ett eldprov där ekonomin ställts på sin spets. Det är en viktig lärdom inför framtiden, menar Darius Baeckström.
– Har nationerna lärt sig att dra ned på sina kostnader och överleva en sån här grej är de redo att hantera en vanlig situation igen. Då har kanske alla nationer fått se över sin ekonomi och sina utgifter. Klarar vi det här så klarar vi hundra år till, säger han.
