Forskningen talar sitt tydliga språk. Varmare temperaturer, risk för översvämningar, kraftiga stormar och annat extremväder kommer att vara en del av morgondagen. Samtidigt är framtiden oviss och bestäms i stor utsträckning av valen vi gör i dag. Vi bad forskare vid Lunds universitet berätta om vilka klimatscenarier som kan utspela sig i Lund och Skåne under resten av århundradet.
Glaciärerna smälter. Vattennivån stiger. Bränder härjar i ”jordens lungor.” Klimatförändringar händer nu, under vår livstid. Budskapet är gammalt – vi ser och hör det ständigt, men upplever vi det själva? Du och jag, studenterna i Lund? Svaret är jakande, enligt Lennart Olsson, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.
– Att klimatet förändras märker vi hela tiden, även här i Skåne, men de stora skillnaderna blir tydliga först om två decennier. Vilken situation vi kommer att stå inför då beror på hur utvecklingen blir, om vi klarar av att ställa om till mer fossilfritt och uppfyller Parisavtalet till exempel. Men att det [klimatet, reds.anm.] kommer förändras är absolut.
Genom parisavtalet åtar sig världens länder att hålla den globala medeltemperaturhöjning väl under 2 grader Celsius och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. I Skåne kan dock temperaturen komma att stiga betydligt mer än så.
Inom klimatpolitiken används begreppet RCP (Representative Concentration Pathways) för att sammanfatta alternativa utvecklingsvägar för världens klimatpåverkan i fyra tänkta scenarier. Dessa omfattar olika grader av aktiv klimatpolitik och bygger på antaganden om såväl utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar som markanvändning.
Enligt det mest optimistiska scenariot (RCP2,6), vilket förutsätter att koldioxidutsläppen kulminerar redan nu, kan medeltemperaturhöjningen i Skåne beräknas till maximalt 2 grader Celsius år 2100, jämfört med perioden 1961 till 1990. Om utsläppen däremot fortsätter att öka fram till 2040 (RCP4,5) blir samma siffra strax över 4 grader, medan det värsta scenariot med fortsatt stor förbränning av fossila bränslen (RCP8,5) ger oss en maximal ökning på 6 grader.
Uträkningarna är nödvändiga för att förutspå framtiden, men ger en abstrakt bild av verkligheten.
Vad betyder det här i praktiken?
– En av de tydligaste trenderna är att vi får mildare och blötare vintrar. Likt i andra delar av världen kommer värmeböljor att bli fler, längre, intensivare. Generellt får vi fler extremer, och då framförallt åt det varmare hållet, säger Lennart Olsson och fortsätter:
– Man kan göra experiment där man tittar på en stads klimat och räknar ut var den staden kommer ligga i framtiden rent klimatmässigt. Efter 2050 kommer Lunds klimat vara ungefär som Frankrikes är i dag. Då inser vi att värmeböljor som i dag ses som extrema, till exempel den sommaren 2018, snart är en del av vår vardag.
Kedjereaktioner blir ett nyckelord när vi vill förstå effekterna av ett förändrat klimat i naturens komplext sammanvävda system. Markku Rummukainen är professor vid Lunds universitets Centrum för miljö- och klimatvetenskap och forskar bland annat på utvecklingen av klimatmodeller.
Vad kan klimatförändringarna här få för dominoeffekter?
– Först och främst kan vi säga att uppvärmningen i den här delen av världen blir större än snittet globalt. Landområden värms generellt upp snabbare än världshavet, men närheten till Arktis kan också ge ett extra tillskott, säger han.
Fenomenet, som ibland kallas den arktiska återkopplingen, innebär att mer solljus kan absorberas när de ljusa isarna i Arktis smälter, därmed höjs temperaturen ytterligare. En ond cirkel alltså.
– Hur ekosystemen i sin tur påverkas beror förstås på hur stor klimatförändringen blir. Men även förhållandevis begränsad uppvärmning, till exempel 1,5 till 2 grader, kan leda till stora förändringar. Arter behöver försöka flytta i takt med klimatförändringen i den mån det är möjligt, eller så utsätts de för krympande livsmiljöer, säger Markku Rummukainen.
– Det är viktigt att komma ihåg att även 1,5 grader i genomsnittlig temperaturhöjning är mycket. Vi pratar om ett klimat som samhället tidigare aldrig har haft. Klimatpåverkan bakom beror på oss människor, men vi kan också välja att ställa om till en hållbar utveckling utan fossila lösningar och slöseri med världens resurser.
Klimatkrisen är hittills subtil, inget som märks från en dag till en annan. På sikt kommer konsekvenser dock bli allt mer direkta, menar Lennart Olsson.
– Exempelvis är jordbruket en väldigt väderkänslig sektor. Extrema förhållanden som torka och översvämningar blir ett stort problem eftersom mycket av det som odlas i Sverige kräver så jämnt och normalt väder som möjligt, säger han.
– En annan livsavgörande aspekt av problemet är vattentillgång. Som det är nu behöver vi liksom aldrig fundera på hur vi ska få dricksvatten i Sverige, men det kommer att förändras. De varmare temperaturerna gör att vi snart inte längre kan räkna med vår säkra tillgång till stora mängder grundvatten. Då får vi använda oss av dyrare reningsmetoder och riskerar sämre kvalitet. Vattenräkningen går upp och dricksvatten kan bli en bristvara, säger han.
Effekterna slutar inte där. I en världsomspännande analys publicerad tidigare i år av New York Times (28/1) kartläggs hur länder riskerar att drabbas av klimatförändringarna på sikt, varpå översvämningar bedöms vara det främsta hotet i Sverige år 2040. 60 procent av Sveriges BNP och omkring hälften av landets befolkning riskerar att exponeras för minst en klimatkris i framtiden, skriver tidningen.
Bakgrunden till hotet finner vi framförallt i förändrade nederbördsförhållanden då kraftiga skyfall väntas bli allt vanligare, vilket kan generera översvämningar i sjöar och vattendrag. Lennart Olsson beskriver risken för att Vänern svämmar över som det största hotet på svensk nivå. I det skånska landskapet med kust i tre väderriktningar finns dock ytterligare ett hot ständigt närvarande – stigande havsnivåer.
– Vid stora delar av kustremsorna kan vi räkna med mer eller mindre en meter i havsnivåhöjning fram till år 2100. Det är uppenbart att många kustnära områden i Skåne måste flytta på sig. Om man gör det planerat i tid är det ingen större katastrof, om man väntar för länge kommer man behöva göra det av tvång när man drabbas av något.
Samtidigt finns en spänning i att prata om frågan på det här sättet, med fokus på vårt direkta närområde. Klimatkrisen är global. Effekterna är lokala.
– Risken finns att vi trivialiserar problemet. Lund och Sverige kommer säkert att vara en av de mest privilegierade platserna på jorden ur klimatsynpunkt. Men saken är att vår värld ju är så otroligt sammanflätad. Det handlar om allt från vetet i frukostmackan till bomullet i tröjan du bär i dag och vinet du dricker i kväll. Vi måste tänka lite längre än näsan räcker, säger Lennart Olsson.
Så låt oss avsluta där vi började. Hos dig och mig, studenterna i Lund.
Vad kan vi göra?
– Klimatkrisen kräver samhällsförändringar och om det är något studenter ska vara bra till så är det att bli framtidens ledare. Vi behöver angripa strukturerna och ta kollektiva beslut. Det bästa en individ kan göra är att vara mindre av en individ.
Källor: SMHI och WWF
