Lunds universitets nio studentkårer får höjda anslag på totalt 2 353 000 kronor under 2021.
Texten har uppdaterats.
I juli 2009 avskaffades kårobligatoriet, det vill säga kravet på att man som student ska vara medlem och betala avgift till en kår. Sedan dess har kårerna främst finansierats med hjälp av ett statsbidrag och av universiteten dit kårerna hör, samt av medlemsintäkter.
Kårerna i Lund skulle ha fått 225 kronor per helårsstudent och forskarstuderande, baserat på utfallet 2019 – vilket 2021 hade resulterat i 3 380 00 kronor till Lunds kårverksamhet totalt.
Regeringen har nu beslutat att stöd till studentinflytande vid Lunds universitet ska uppgå till 5 733 000 kronor år 2021. Det innebär en ökning på 2 353 000 kronor.
Totalt har regeringen höjt anslaget till studentinflytande med 25 miljoner under 2021, fördelat till landets olika universitet.
Kristina Måsbäck, ordförande för Samhällsvetarkåren som är en av de största kårerna vid Lunds universitet sett till medlemsantal, berättar att deras kår just nu håller på att skriva budget för nästa verksamhetsår med start höstterminen 2021, och att de ännu inte vet exakt hur de kommer att använda det ökade anslaget.
– Det är upp till vårt fullmäktige att ta beslut om vår budget, säger hon.
Men att pengarna kommer att användas till att stärka studentinflytandet, studiebevakningen och på så vis även kvaliteten på studenternas utbildning, är samtliga kårer överens om.
– Studentrörelsen har länge drivit att anslaget ska tredubblas för att öka möjligheterna till studentrepresentation, så vi är väldigt positiva till den här utvecklingen, det är ett bra steg på vägen. Även om behovet av ökat anslag funnits länge så finns det fördelar med att det kommer nu för att dämpa de negativa effekterna av coronapandemin, säger Kristina Måsbäck.
Den enskilt minsta kåren inom Lunds universitet är Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten, med säte i Malmö.
Malin Bruce, ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus), menar att det ökade stödet är ett resultat av att studentrörelsen drivit frågan om ökat statsbidrag under många år. För kårerna innebär pengarna “ett mer jämlikt utgångsläge och att kårerna blir mindre beroende av medlemsintäkter för att kunna driva ett effektivt arbete med kvalitetssäkring av våra utbildningar”, skriver Malin Bruce i ett mejl till Lundagård.
Stödet möjliggör även för kårerna att göra fler långsiktiga satsningar, tack vare att det statliga stödet även fortsättningsvis kommer att vara höjt – även om höjningen för år 2022 är lägre än för innevarande år.
Tim Ekberg är planeringschef vid Lunds universitet. Enligt honom kommer höjningen för år 2022 ligga på 20 miljoner kronor.
– Stödet innebär i praktiken att man har råd att anställa fler heltidare på kårerna. Vi har många kårer vid Lunds universitet och en del av dessa är små och har haft svårt att få råd med heltidare.
Han betonar att det är kårerna, och inte universitetet eller regeringen, som avgör hur pengarna ska användas.
Malin Bruce tror att det finns flera anledningar till att regeringen har valt att satsa på studentinflytande just nu.
“…bland annat så satsar regeringen på utbildning och forskning just nu. För att se till att de satsningarna faktiskt ger de resultat som önskas så är det ett smart drag att också satsa på studentinflytandet för att få en ökad kvalitet. UKÄ [Universitetskanslerämbetet, reds.anm.] konstaterar också att statsbidraget inte har ökat sedan kårobligatoriet föll medan medlemsantalen dalar och det blir svårare och svårare för kårerna i Sverige att bedriva ett effektivt studentinflytande.” skriver hon i ett mejl till Lundagård.
Lundagård har sökt språkröret för Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten.
Så mycket får varje kår:
