Det här är en debattartikel. Åsikterna tillhör skribenten.
Miljörörelsen fortsätter lyfta mer kunskap om klimatet som en strategi, men för stort fokus på kunskap riskerar att hindra människor från att ta ställning när vi behöver det som mest.
Att driva klimatfrågan är svårt. Kärnkraft eller inte kärnkraft? Går det verkligen att kombinera tillväxt med långsiktig hållbarhet? Efter att ha läst miljövetenskap i tre år är jag fortfarande lika förvirrad, så jag kan bara tänka mig hur det är för många andra.
För egen del har denna osäkerhet inneburit en press på att alltid vara påläst, en känsla som jag i dag insett är både orimlig och potentiellt skadlig. Framförallt finns risken att vi bränner ut våra engagerade innan de fått chansen att göra skillnad.
Klimatförändringarna har på senare tid fått ta mer och mer plats i media, något som har välkomnats av klimatrörelsen. Men om målet är att väcka mer engagemang kanske vi är inne på fel spår? Forskning i all ära, men grundproblemet – att vi förbrukar fler jordklot än vad vi har – är känt sedan länge. Vi behöver inte fler rapporter för att se att det inte är hållbart.
Fokus på kunskap skrämmer även bort alla som inte kan eller vill lära sig mer. Det må förvåna Fridays for Future, men alla är inte lika fascinerade av svensk skogspolitik, eller hur många hektar regnskog som avverkas varje minut. Vi får inte heller glömma att möjligheten att engagera sig också är en klassfråga. Har man tre jobb för att få ihop pengar till hyran förstår jag att man inte kan hänga med i miljödebatten. Men klimatkrisen är en lika stor angelägenhet för dem som för oss andra.
Självklart är det viktigt att vara informerad, att man vet vad man tar ställning för. Men det finns en gräns för hur mycket man ska behöva kunna, och för klimatet är den gränsen nådd. Den internationella konsensus som råder kring situationens allvar gör det i princip omöjligt att inte ha hört tillräckligt. Att kräva att politiker ska ta krisen på allvar kan alla göra.
De budskap som utgör miljörörelsens kärna handlar i slutändan inte om något som kräver att du är påläst. Klimatfrågans natur gör det orimligt att begära svar på exakt hur vi ska gå tillväga. Greta Thunberg betonar forskning, Extinction Rebellion kräver nya politiska institutioner, men budskapet är detsamma; vi protesterar inte för vissa lösningar, utan för att skapa förutsättningar för att de som faktiskt är pålästa ska kunna ta fram dem.
Miljörörelsen behöver börja reflektera över vad dessa kunskapskrav får för konsekvenser, och hur vi ska se till att alla känner sig välkomna i rörelsen. Detta gäller för miljöengagerade studenter såväl som alla andra. Det finns redan hur många argument som helst till varför vi behöver agera. Det är bara att välja ett.
Ellen Casey
Klimatstudenterna Lund
