Vad ska man tänka på när man pluggar på distans? Hur ska man få in mer rörelse i sin vardag? Detta är några av frågorna Lundagård har diskuterat med studenten Jonna Koch. Hon är snart färdig fysioterapeut och delar med sig av sina tips kring hur man aktiverar kroppen i dessa statiska tider.
Det har nu gått mer än ett år sedan Lunds universitet övergick till distansundervisning, vilket innebär en stor förändring i tillvaron för alla studenter. Att plugga online ställer nya krav, till exempel i form av mer planering och motivation. Också de fysiska aspekterna av vardagen kan vara utmanande, eftersom studenter sällan har så bra förutsättningar för hemmastudier.
Jonna Koch pluggar fysioterapi och tycker det är viktigt att lyfta studenternas situation under de här omständigheterna.
Hon avsätter en onsdagseftermiddag till Lundagård för att ge tips kring hur man är snäll mot kroppen under distansstudierna, och börjar med att berätta om det hon tycker är mest centralt när man sitter och arbetar mycket:
– Variation är viktigt. Att variera arbetsställning ofta och att ta regelbundna pauser med rörelse är bra för att minska stillasittandets negativa effekter. Egentligen ska man röra på sig var tjugonde minut, men en till två gånger i timmen kanske är mer realistiskt när man pluggar.
– All rörelse är bra, alltifrån att hämta kaffe, ta en promenad, sträcka på sig eller köra några set knäböj. Det är viktigare att ta pauser ofta, än att sitta på ett ”korrekt sätt”.
En vanlig missuppfattning handlar just om hållning, menar hon.
– Jag tror att många har en idé om att ryggen måste vara rak och att det är fel annars. Men egentligen finns det inget fel sätt att sitta, utan det viktiga är att man inte sitter för länge i taget.
Hon uppmanar en att vara kreativ för att variera kroppens position när man pluggar eller jobbar. Till exempel kan man använda en strykbräda eller stapla kursböcker för att stå upp vid dator ett tag.
Vad finns det för praktiska saker som man ska tänka på när det gäller att studera hemifrån? Jonna Koch ger några generella tumregler för hur man ska hantera skrivbordsarbete, bland annat att ha fötterna i golvet, ha stöd för underarmarna och sitta nära bordet. Hon berättar också att det är bra om datorskärmens övre kant är i höjd med ögonen när man jobbar och rekommenderar därför att använda ett separat tangentbord för sin laptop, om man har tillgång till det.
– När man tar paus är det bra att vila ögonen och vara skärmfri. Ögonmusklerna behöver få jobba med lite olika avstånd och då är det bättre att titta på något annat än en dator eller mobilskärm.
För att motverka spänningar i exempelvis rygg och nacke kan det vara bra att göra rörelser som motverkar ställningen man sitter i. Vi hamnar lätt ihopsjunkna och framåtlutade vid skrivbordet och då är det bra att jobba bakåt med axlarna och huvudet, menar Jonna Koch. Exempelvis kan man sträcka ut musklerna i nacken genom att lägga två fingrar på hakan och skjuta huvudet bakåt, så att man får dubbelhaka.
Utöver att variera sin arbetsställning och ta pauser ofta där man rör på sig, rekommenderar hon att vara fysiskt aktiv i vardagen. Folk över 18 år råds att utföra minst 150 minuter pulshöjande fysisk aktivitet i veckan, alternativt minst 75 minuter högintensiv träning, för att kroppen ska hålla sig frisk och stark. Jonna Koch betonar att all fysisk aktivitet är bättre än ingen.
– Fysisk aktivitet är inte bara viktigt för vår fysiska hälsa utan också jätteviktigt för att vi ska må bra psykiskt. Det tycker jag är extra viktigt att lyfta bland oss studenter nu i pandemitider, när tillvaron är annorlunda och många aktiviteter ställs in. Det kan vara en utmaning att hålla motivationen uppe, men man får påminna sig själv om alla goda effekter träning och rörelse ger och hur bra det känns efteråt.
–När vi rör på oss frigörs endorfiner som gör oss gladare direkt. Andra viktiga effekter av träning är minskad stress, förbättrad koncentrationsförmåga och bättre sömnkvalitet, vilket man verkligen har nytta av som student.
Hon tydliggör också att fysioterapeuter arbetar med människan som helhet – hur kroppen och själen växelverkar.
– När vi pratar om arbetsmiljö är det viktigt att inte glömma den psykosociala miljön. Jag tror känslan av sammanhang och mening är minst lika viktig, om inte den viktigaste arbetsmiljöaspekten för oss studenter. Att inte träffa sina kursare eller ens få chansen att lära känna dem är ett väldigt annorlunda studentliv och ställer högre krav på en själv att söka kontakter och ta initiativ. För oss studenter tror jag att den psykosociala arbetsmiljön har varit en större utmaning än den fysiska under pandemin.
Vi studenter har hamnat i en slags gråzon, menar hon. Arbetsgivare ansvarar för en bra tillvaro på arbetsplatsen, men något motsvarande stöd finns inte för högskolestuderande. Man får anstränga sig mer själv för att skapa struktur i vardagen och Jonna Koch har lärt sig hur centralt det är att skilja på studietid och fritid som student. Det hjälper henne att minska prokrastinering och att kunna göra mer av tiden utanför plugget. På det viset minskar man stressen och får mer återhämtning.
Hur kom du in på fysioterapispåret?
– Jag hade en del problem med ryggen tidigare och har träffat några fantastiska fysioterapeuter under åren. När jag var 27 hade jag gjort många olika saker och pluggat annat, men insåg att det egentligen var fysioterapeut jag ville bli, så då sökte jag in till utbildningen.
