Pandemin utgör ett hot mot universitetets gränsöverskridande egenskaper, menar Lundagårds webbredaktör Martin Axelsson Därth.
Numret framför dig handlar om gränser. Pandemin har synliggjort redan existerande gränser, dragit upp nya och upplöst andra gränser mellan oss människor – nationsgränser, gränsen mellan privat- och arbetsliv och det begränsade umgänget, för att nämna några.
En osynlig, men tydlig, gräns som förstärkts under pandemin är trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta är min sista ledare för Lundagård innan jag spottas ut på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad vars konkurrens var knivskarp redan före pandemin. En arbetsmarknad där till synes ingångsjobb efterfrågar minst tre års arbetslivserfarenhet, där en traineetjänst jag sökte nyligen hade över 800 ansökningar.
Som ensam innehavare av högskolepoäng i släkten föreställde jag mig länge högre studier som en garant – ett löfte om en ljusare framtid. Jag liknade universitetet vid ett prisma; så länge jag passerade därigenom skulle världen ligga för mina fötter. Bilden av Lund skimrade lika förförisk som Frank Sinatras New York: “If I can make it there, I’ll make it anywhere”.
Med tiden har jag fått anledningen att revidera den bilden.
I dag är arbetslösheten bland akademiker rekordhög. Under förra året översteg antalet arbetslösa akademiker för första gången
100 000. Samtidigt har antalet heltidsstuderande aldrig varit högre, och nya rekord väntas för höstterminen 2021.
Inom högskoledebatten höjs därför röster för att dra åt svångremmen och anpassa antagningen bättre efter arbetsmarknadens efterfrågan. Det må vara en rationell invändning utifrån en kylig nyttokalkyl, icke desto mindre hade det varit en oroväckande utveckling. Förutom den elitistiska eftersmaken hade det nämligen fått demokratiska konsekvenser.
Inte nog med att förmåga att skilja fakta från fiktion blir alltmer avgörande i samhällsdebatten. Om det är på någon punkt jag hoppas att liknelsen mellan Lund och New York förblir sann, så är det som rollen av smältdegel; där människor med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar kan mötas. Där gränser suddas ut.
