FN:s klimatpanel IPCC släppte den 9:e augusti en omfattande rapport om klimatförändringarna. Rapporten fastställde att den globala uppvärmningen är orsakad av mänskliga utsläpp och att snabba åtgärder nu krävs för att hindra uppvärmningen. Så, hur jobbar Lunds universitet med klimatfrågan?
Det som skiljer den senaste klimatrapporten från tidigare är att den är baserad på uppmätta förändringar i världens klimat och mer tillförlitliga klimatmodeller. IPCC har genom uppmätningarna för första gången kunnat dra slutsatsen att det är mänsklig aktivitet som orsakat dagens klimatförändringar.
IPCC:s rapport visar även att de extremväder som allt oftare drabbar världen är ett resultat av mänskliga utsläpp. För att kunna hålla den globala uppvärmningen under 1,5-gradersmålet krävs det nu stora minskningar i hur mycket koldioxid som släpps ut.
Lunds universitet antog 2020 en hållbarhetsplan och enligt denna ska ett flertal åtgärder göras för att minska universitetets klimatpåverkan. Åtgärderna består av att, bland annat, öka källsorteringen i universitetets lokaler, enbart ha kaféer och restauranger med fokus på klimat och miljöcertifierade produkter samt att minska tjänsteresor med flyg.
Förändring måste ske på många nivåer.
Lunds rektor Erik Renström skriver på sin blogg att “Lunds universitet har en unik möjlighet att genom sina nio fakulteter och vetenskapsbredd bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna”.
Enligt Michael Randall, ordförande för Klimatstudenterna i Lund, är universitetets åtgärder bra men otillräckliga. Han vill ha ett större fokus på hur tjänsteresor görs nu när reserestriktionerna börjar släppa.
– Det är nog utsläppen från tjänsteresor som vi kommer fokusera mest på kommande termin. Genom att minska flygandet skulle universitetet göra stor skillnad i sina årliga utsläpp, säger Michael Randall.
I den hållbarhetsplan som LU skapade för åren 2020–2026 står det att universitetet ska minska sina utsläpp med 50 % fram till 2023 med 2018 som referensår. Det är kraftiga minskningar, ca. 16 % per år, men Michael Randall säger att han saknar en tydlig plan med större förmåner för de fakulteter som faktiskt tar sitt ansvar och minskar på sin flygning.
– Det finns inga morötter eller piskor för att göra en effektiv övergång från flygresande. Vad Klimatstudenterna skulle vilja se är en ökad medvetenhet på fakulteterna om detta och att varje fakultet skulle få en koldioxidbudget att förhålla sig till. I nuläget finns det väldigt lite krav på hur forskare reser samt hur fakulteters pengar för resande används, menar Michael Randall.
Under pandemin som har präglat början av hållbarhetsplanen 2020–2026 har flygresorna minskat drastiskt och möten som skulle varit på plats i andra länder har i stället fått läggas online. Per Mickwitz, vicerektor med särskilt ansvar för hållbarhetsfrågor, säger att universitetet har ambitiösa mål för att fortsatt minska utsläppen.
– Dock måste vi ta hänsyn till att pandemin har förenklat måluppfyllelsen eftersom det har varit omöjligt att resa, vilket drastiskt sänkt utsläppen. Det enklaste sättet att nå målet med 50 % minskade utsläpp 2023 skulle vara att låta pandemin fortsätta, men det önskar ju ingen, säger Per Mickwitz.
Enligt honom ska universitetet minska på resandet och möten ska försöka hållas digitalt, även efter pandemin. Men några planer på koldioxidbudgetar för tjänsteresor finns inte i nuläget.
– Det finns dock en pågående diskussion om hur vi får medarbetare att tänka en extra gång innan de väljer flyget.
Per Mickwitz berättar vidare att flygresor är en stor del av Lunds universitets utsläpp men att det även finns många andra utsläpp från universitetets sida. Han manar till ett helhetsperspektiv gällande hållbar utveckling som ska genomsyra allt på LU, från undervisningen till upphandlingarna som görs till investeringarna i nya forskningsprojekt. Enligt honom är klimatkrisen ett globalt problem och därför är det viktigt att Lunds universitet bidrar till att få igenom åtgärder som påverkar utsläppen bredare än bara vid Lunds universitet för att skapa faktisk förändring.
Detta är inte är ett försök att lägga ansvaret på någon annan aktör menar Per Mickwitz, utan enbart ett försök att belysa de olika sätten universitet kan göra skillnad på. Ett av projekten han hoppas mycket på gällande hållbar utveckling är en fond som ska startas upp för finansiering av nya lösningar för hållbarhet. Han menar att det bästa vi kan göra för klimatet är att snabbt hitta och sprida de tekniska och sociala innovationer som krävs för att stoppa den globala uppvärmningen. Ett kritiskt steg är ofta att få de första användarna för nya lösningar, här kunde universitetet spela en stor roll, men detta förutsätter resurser påpekar Per Mickwitz.
– Förändring måste ske på många nivåer. Universitetet har ett ansvar att minska på tjänsteresor med flyg men vi har också ett ansvar att utbilda studenterna i hållbar utveckling. För de studenter som kommer ut i arbetslivet efter universitetstiden har makten att påverka och med klimatmedvetna studenter kan stora förändringar ske, säger Per Mickwitz.
