Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
Akademisk frihet hotas av universitetens jämställdhetssatsningar, skriver representanter från Konservativa föreningen vid Lunds Universitet. Jämställdhetsintegreringen, menar skribenterna, står i vägen för det fria samtalet.
På senare tid har den akademiska frihet blivit en allt hetare högskolepolitisk fråga. Tidigare i år biföll riksdagen en proposition (prop. 2020/21:60), som bland annat tydliggjorde att den akademiska friheten ska “främjas och värnas”, och åtskilliga politiska aktörer har även uttryckt sitt allmänna stöd för principen. Enligt vår uppfattning har dock ingen hitintills haft modet att på riktigt angripa det idag största hotet mot den akademiska friheten – jämställdhetsintegreringen.
Först och främst är en kort bakgrund på sin plats. Istället för akademisk frihet, föredrar vi att tala om de tre akademiska friheterna: yttrandefrihet, forskningsfrihet och lärofrihet. Tillsammans utgör dessa kärnan i en fri akademi, och deras syfte är enligt vår uppfattning att säkerställa en fri och rättvis kamp mellan åsikterna.
Begreppet “kamp mellan åsikterna” (fritt översatt från tyskans Kampf der Meinungen) är i sin tur gammalt, och myntades av den konservative skriftställaren Friedrich von Gentz (1764-1832) på grundval av lärofadern Edmund Burkes (1729-1797) idéer om representativa författningar och parlament. Överfört till akademin uttrycker formuleringen en sinnrik tanke – en tanke om att sanningen bäst kommer till sin rätt genom en fri och öppen diskussion; genom peer review och kollegialitet; genom en Kampf der Meinungen.
För att åsiktskampen ska fylla sin funktion krävs samtidigt att den är just fri, d.v.s. varken munkavlad av statens (eller näringslivets) på- eller förbud. Förra året avslöjade författarna Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn i sin uppmärksammade bok Genusdoktrinen (2020) att det förekommer en politiskt beslutad likriktning inom svensk akademi, som underminerar den akademiska friheten. Förenklat har en utpräglat socialkonstruktivistisk teori om könsskillnader befäst sig som oemotsäglig, eftersom den åtnjuter juridiskt eldunderstöd från den styrande makten; och det är denna intellektuella spärreld som går under namnet jämställdhetsintegrering.
År 2018 förpliktade exempelvis regeringen Sveriges forskningsråd att verka för att “ett köns och genusperspektiv inkluderas i den forskning som myndigheten finansierar, när det är tillämpligt.” (Se t.ex 2 § första stycket trettonde punkten i förordningen (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet). Med genusperspektiv förstås i sin tur “ett problematiserande och reflekterande förhållningssätt till hur könstillhörigheter skapas och förstås.” (Vetenskapsrådet uppföljningsrapport dnr 3.3-2018-05687, s. 5).
I praktiken innebär dessa snåriga krav att en forskare som äskar medel från forskningsråden ofta är tvungen att redovisa ett genusperspektiv (eller alternativt en brist därpå) i sin ansökan. Är det speciellt konstigt att många forskare drar sig för att ifrågasätta genusvetenskapens idéer om hur “könstillhörighet skapas”, om de imorgon kanske måste redogöra för hur de själva ska använda genusvetenskapens perspektiv i sina projekt?
Till syvende og sidst är alla ord bara läten vi kan göra med våra munnar, och de har den betydelse vi ger dem. Men om den akademiska frihet har den innebörd vi redogjort för ovan – vilket vi menar att den har och även bör ha – så är det idag en frihet som regeringen inte respekterar. I en fri och rättvis kamp mellan åsikterna får det aldrig finnas några ideologiskt priviligerade kelgrisar. Sanningen känner ingen värdegrund, och mer än någonting annat är strävan efter sanning akademins djupast kända mission.
Aaron Milz, ordförande för Konservativa föreningen vid Lunds universitet
Erik Golovtchenko, vice ordförande för Konservativa föreningen vid Lunds universitet
Johannes Norrman, styrelseledamot för Konservativa föreningen vid Lunds universitet
Samar Kurdi, styrelseledamot för Konservativa föreningen vid Lunds universitet
Jens Persson, styrelseledamot för Konservativa föreningen vid Lunds universitet
