Regeringen planerar att höja räntan på studielånet från 0,05 till 0,5% – en ökning på 900%. Nu tar Lunds universitets studentkårer (LUS) ställning mot räntehöjningen och uppmanar studenter att säga ifrån.
För den enskilde studenten innebär den höjda räntan antingen ytterligare ett år med avbetalningar eller mellan ett- och tvåtusen kronor extra årligen, beroende på lånets omfattning. Räntehöjningen, som i namninsamlingen kallas för “räntesmockan” ska förse regeringen med resurser att erbjuda ett nytt omställningsstudiestöd.
Omställningsstudiestödet var en del av LAS-överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter. Lundagård har tidigare rapporterat om vad överenskommelsen betyder för de som vill ta del av det nya omställningsstudiestödet. I korthet innebär det nya stödet att personer med arbetslivserfarenhet har möjlighet att utbilda sig med rätt till ekonomiskt stöd. Prislappen på sex till nio miljarder kronor per år ska finansieras av en höjd ränta på statliga studielån.
Nu anmodar LUS studenter att skriva under petitionen “stoppa räntesmockan”. I namninsamlingen, som samlat in närmare femton tusen underskrifter, framställs kravet att finansieringen för omställningsstödet ska komma från annat håll.
LUS ordförande Emma Svensson berättar för Lundagård att organisationen välkomnar satsningar på det livslånga lärandet, men inte på bekostnad av de studerande. Emma Svensson menar att räntehöjningen är en för kortsiktig lösning som hotar allas lika möjlighet till högre utbildning.
Enligt Emma Svensson skapar räntehöjningen klyftor mellan studentgrupper och antagoniserar yngre studenter.
– En höjning av trösklarna för högre utbildning i syfte att främja kompetensutveckling sätter yngre och äldre studenter mot varandra.
Emma Svensson uttrycker vidare en oro för vad denna finansieringsmetod sätter för exempel för framtiden.
– Reformen sänder signalen att det är acceptabelt att även i framtiden använda studielånsräntan som en kassako, även när det går ut över belånade studenter.
Istället förespråkar LUS en mer långsiktigt hållbar finansiering av kompetensutveckling på arbetsmarknaden, men säger att det är upp till makthavarna att formulera en lösning.
