En berg- och dalbana av smaker – en kväll med Lunds Akademiska Vinsällskap

Lunds Akademiska Vinsällskap (LAV) har börjat intressera sig för naturvin. Lundagård fick följa med på en smakresa genom Europa när naturvinsexperten Camilla Gjerde  presenterade viner från sin bok “We don’t want any crap in our wine”.

Tegners Matsal är ovanligt tom. Lamporna är tända och gör den vackra stuckaturen i taket synlig. En grupp studenter med vinröda förkläden har precis ställt upp fyra långbord som nu ska dukas med sex olika glas. Klockan är 18.00 och om en timme ska salen fyllas av vinsugna studenter. Ikväll kommer de dock inte hit för fest utan för en smakupplevelse.

Det är första gången LAV anordnar naturvinsprovning, och kvällen är fullbokad.

– Vi försöker alltid välja våra teman utifrån det som våra medlemmar vill ha och intresse för naturvin är stort, berättar Fredrik Elsnitz, styrelseledamot i LAV. Han har varit engagerad i vinsällskapet i ungefär ett år och är ansvarig för evenemanget.

Fredrik Elsnitz och kvällens sommelier Camilla Gjerde har under sommaren jobbat ihop på en naturvinbar i Malmö. Hon har precis skrivit en bok om kvinnliga naturvinsproducenter. Fredrik Elsnitz såg det som ett perfekt tillfälle att prata om naturviner men också om jämställdhet i en mansdominerad bransch.

– En av kvinnorna i boken berättade om en situation på ett vinevent tillsammans med kollegor i branschen. En av dem vände sig mot henne, lyfte glaset som han hade i handen och sade att det kommer att ta lång tid innan en kvinna kan göra ett så gott vin.

Camilla Gjerde skakar på huvudet när hon berättar detta. Hennes bok “We don’t want any crap in our wine” är den första av sitt slag.

– Jag trodde att intresset för kvinnliga naturvinstillverkare skulle vara stort i ett land som Sverige, men så var det inte. Det var svårt att hitta ett förlag som ville ge ut boken. Om det berodde på att den handlar om naturvin eller om kvinnor som gör dem, vet jag inte.

Skepticismen kring naturvin är fortfarande stort.

–  Det florerade en viss oro i styrelsen för den här provningen. Alla tycker inte att naturviner är så gott, men själv älskar jag det. Det känns också kul att kunna introducera någonting som kanske är nytt för många, säger Fredrik Elsnitz.

LAV har funnits i fem år. Grundarna tyckte att Lund saknade ett sällskap där fokus låg på vad man drack snarare än själva drickandet. De vill förmedla en sund alkoholkultur och skapa upplevelser där smaken är i centrum. Fredrik Elsnitz tycker att det mest värdefulla han lärt sig under sin tid på LAV är att “smaken är som baken”.

Gästerna börjar strömma in. Var och en har sex glas framför sig på bordet. Allt som ska drickas kommer från vingårdar som är med i Camilla Gjerdes bok. Även Arianna Occhipintis Il Frappato, som fick Camilla Gjerde att sluta arbeta som statlig utredare och ägna sig åt naturvin på heltid. Ett rödvin som smakar precis som Sicilien som det kommer ifrån. Sött och syrligt och fullt av liv.

På borden ligger också vinprovningsprotokoll men Camilla Gjerde ber gästerna bortse från dem. Hon vill få oss, framtidens vindrickare, att prova vin utifrån det vi tycker är gott, snarare än att analysera dem på det traditionella sättet. Hennes ambition är inte bara att bjuda in oss i sin värld.

– Jag vill visa att en vinprovning också kan vara härlig, ostrukturerad och känslomässig. Som en berg- och dalbana, säger Camilla Gjerde.

Det första vinet vi får smaka är en Chardonnay från L’Octavin. Camilla Gjerde frågar publiken vad vi tycker.

– Det smakar stalligt, säger en tjej längst fram.

– Ja, svettig häst! instämmer en kille längre bak.

Vi fortsätter provningen med ytterligare ett franskt vitt vin. Domaine de la Loues Savagnin från 2018, kvällens bästa i min mening. Vinproducenten Catherine Hannoun arbetade som filmregissör i Paris innan hon flyttade till alpregionen Jura och började ägna sig åt naturvin. När Noma i Köpenhamn tog in hennes vin slog hon igenom på den internationella marknaden.

I Danmark blev naturvin stort redan i början av 2000-talet och restaurangerna har haft en viktig roll i det. Efter Noma följde vinbarerna i Paris och idag exporterar Catherine Hannoun lika mycket som hon säljer i sitt hemland. En seger, eftersom naturviner är kända för att ofta vara populärare utomlands än i sina hemländer. Där det finns långa vintraditioner har det varit besvärligt att få naturviner accepterade av branschen. I Sverige är det svårt att få tag på naturviner som privatperson eftersom de sällan säljs på Systembolaget, berättar Camilla Gjerde. Det kan tyckas förvånande, eftersom naturviner är en del av miljörörelsen där biologisk mångfald, ekologisk odling, handskörd och minimal påverkan är centrala begrepp.

När vi smuttar på systrarna Francesca och Margherita Padovanis Rosso di Montalcino har alla vant sig vid Camilla Gjerdes okonventionella vinprovningsstil. Orädda händer viftar ivrigt i luften när det är dags att recensera vinet.

– För mig smakar det som en våffla med grädde och drottningsylt, säger en student.

Jag undrar vad de eleganta italienska tvillingsystrarna i Montalcino, ett av Toscanas om inte Italiens finaste vinregioner, hade tyckt om det. Men precis som Camilla Gjerde har lärt oss ska naturviner överraska. Och uttrycka liv. Jag tänker på vad Fredrik Elsnitz berättade innan provningen började.

– Du kan sitta och tycka att någonting smakar helt fantastiskt samtidigt som din bordsgranne tycker något helt annat. Det skapar alltid spännande diskussioner som har varit viktiga för mig för att inse hur olika vi alla är. Våra vinprovningar är verkligen en plattform för att prata om smaker och vin förstås.