Vilken plats har julen i dagens samhälle? Och varför äter vi det vi gör på julafton? Vid årets sista Studentafton var det matprofilerna Lotta Lundgren och Mischa Billing som intog scenen för ett samtal om julmatens historia och hur vårt firande speglar vår samtid.
Under året har Studentaftons talarlista varit synnerligen mansdominerad. Att höstsäsongen avslutades med två kvinnliga gäster var därför uppfriskande. En jämnare könsfördelning än vad Studentafton uppbringat å det senaste efterlyses till våren.
Foto: Eskil Högman
Julen har för mig alltid varit något lättsamt och roligt, däremot varken särskilt intressant eller tänkvärt. Jag gick därför in i Stadsteatern med förväntningen om ett trivsamt men ganska tråkigt samtal. Blott minuter in i samtalet blev jag överraskad. På scenen satt två av Sveriges kanske mest sakkunniga i ämnet traditioner och mat som lyckades skapa ett upplysande och underhållande samtal. De ägde scenen och sin kunskap.
Lotta Lundgren, författare och programledare, inledde samtalet med en beskrivning av hur sättet vi firar jul på speglar samhällets nutida värderingar. Idag präglas julfirandet av individualism då firandet utmärks av en större heterogenitet och även demokrati. Alla familjemedlemmar får vara med och påverka hur firandet ska gå till. Detta är en utveckling som man även kan se i samhället i stort, menade hon.
Julfirandet speglar också en existentiell längtan hos människan. Genom att fira jul inom samma ramar som våra förfäder har gjort bevisar vi för oss själva att vi inte är ensamma utan en del av ett större sammanhang. Trots en ökad individualism spelar ändå traditioner fortsatt stor roll, berättade Lotta Lundgren. Ämnet visade sig kunna ta en oväntad filosofisk riktning.
Foto: Eskil Högman
Mischa Billing, sommelier och lektor i måltidskunskap vid Örebro universitet, fokuserade istället på julens speciella smakbild. Hon berättade bland annat om kryddan saffran. Om dess historia, arom och hur den bäst kombineras med andra kryddor.
Lotta Lundgren tog även med publiken på en resa genom julmatens historia. Maträtter som tidigare varit en självklar del av den svenska husmanskosten men som blivit omoderna tenderar att hamna på julbordet, förklarade hon. Ett exempel är sillen som en gång i tiden utgjorde en stor del av vardagskosten för svenskar och som numera framför allt konsumeras som högtidsmat.
Både Lotta Lundgren och Mischa Billing har åratal av medie- och scenvana och har en talang för att förmedla kunskap på ett engagerande och gripande sätt. Deras stora kunskapsförråd inom mathistoria respektive gastronomi gjorde att samtalet flöt på i högt tempo, så pass att moderatorn, den forna lundastudenten och kocken Dante Zia, ibland hade svårt att hänga med. Om Lotta Lundgren och Mischa Billing befann sig i scenens centrala del så uppehöll Dante Zia sig mest i periferin.
Blev julen mer intressant nu och fördjupades känslan för dess historia? Jo, jag tror att vi i publiken, oavsett höjden på förväntningarna, tog intryck av samtalet. För egen del fick jag framförallt en större respekt för jultraditionernas kontext.
