Under torsdagen den 9 december deklarerade Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande att Centrala studiestödsnämnden (CSN) tilldelas ett tillskott på 21 miljoner kronor. Pengarna ska användas till förberedelser inför lanseringen av omställningsstudiestödet 2023.
Lundagård har tidigare rapporterat om att regeringen planerar att höja räntan på studielånet. Syftet är att finansiera ett nytt studiestöd för personer med arbetslivserfarenhet som väljer att utbilda sig, vilket förhandlades fram mellan arbetsmarknadens parter i LAS-överenskommelsen. Detta väckte starka reaktioner, inte minst från Lunds universitets studentkårers (LUS) ordförande Emma Svensson som menade att en sådan satsning inte bör ske på bekostnad av yngre studenter.
Regeringen har nu gått vidare med planerna. I torsdagens pressmeddelande uttryckte Utbildningsdepartementet ambitionen att “Sverige ska få ett av världens bästa omställningsstudiestöd”. CSN får därför ett anslag på 21 miljoner inför lanseringen. Motiveringen till bidraget är att det ska hjälpa de som vill byta yrkesbana mitt i livet eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden. CSN skrev på sin hemsida i oktober att förslaget om höjd studielånsränta är under utredning och att ett besked väntas under slutet av nästkommande år.
Lundagård har varit i kontakt med Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström. Enligt henne är de medel som kommunicerades i förra veckans pressmeddelande endast förberedelser för att få själva omställningsstödet på plats. Hon menar således att beslutet inte säger något om finansieringen. Enligt Anja L Sundberg är den enda gemensamma nämnaren för förra veckans beslut och beslutet om höjd ränta tidigare i höstas, att CSN ansvarar för bådadera.
CSN har dessutom i uppdrag att återkomma gällande räntemodellen till regeringen i april 2022, säger Anja L Sundberg. I övrigt uttrycker pressekreteraren att “dessa två beslut inte har med varandra att göra överhuvudtaget”.
Sophia Beyer Rankila, CSN:s pressekreterare, säger i en intervju med Lundagård att det är regeringen som fattar besluten och att de som myndighet enbart utför de uppdrag de tilldelas:
– Det är ju inte vår uppgift att ha åsikter om det [räntehöjningen, reds. anm.] utan regeringen beslutar och sen genomför vi. Jag tänker inte recensera regeringens förslag.
På frågan om vad de ska återkomma med till regeringen i vår svarar hon:
– Beslutet är ju att räntehöjningen ska till. Sen så rent praktiskt hur själva modellen ska utformas är det som vi ska ta fram. Vi ska inte liksom utreda om det är bra eller dåligt.
Skulle höjningen av räntan inte ske menar Sophia Beyer Rankila att det förmodligen finns andra sätt:
– Regeringen lägger sin budget och i budgeten kan de välja att fördela pengar på olika sätt. Det går att finansiera ett nytt studiestöd med skattemedel eller på annat sätt om staten vill det.
Sophia Beyer Rankila uttrycker att regeringen i och med LAS gjort en överenskommelse kring anställningstrygghet när man står mellan två arbetsgivare – vilket är grunden till omställningsstödet. Om man behöver utbilda, omskola eller vidareutbilda sig mitt i livet så ska stödet hjälpa till att göra det möjligt. Hon kompletterar med att säga att stödet beräknas kosta 6 miljarder att genomföra och att regeringen förväntas dra in 2 miljarder på att höja räntan – lanseringen kommer alltså behöva finansieras även med andra medel.
