Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
Det räcker inte att enbart möta samhällsproblem med teknik och naturvetenskap. Ändå får dessa ämnen ett överdrivet utrymme i skolväsendet, skriver Filip Ramdén, student.
Hur mycket matematik behöver en medborgare? ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”, så står det i Skolverkets läroplan för grundskolan. Många (och inte minst Skolverket själva) har lyft fram skolan som en essentiell plats för undervisning om demokrati, förståelse och mänskliga rättigheter. Men hur mycket egentlig tid tillbringas på att lära ut om dessa dygder?
Tankesmedjan Humtank släppte precis en ny rapport som berör statusen och platsen för humanistiska ämnen i den svenska grund- och gymnasieskolan. Rapporten visar att kunskapsnivån i humanistiska ämnen hos studenter som precis kommit från gymnasiet är bristfällig och skiljer sig markant beroende på socioekonomisk bakgrund. Detta är ett stort misslyckande från det svenska skolväsendet, men vad beror detta på?
Varje år ger Skolverket ut riktlinjer för hur läroplanen ska se ut uppdelat i timmar för varje ämne i grundskolan. På högstadiet har matematik och naturämnena (biologi, fysik, teknik och kemi) fått 1925 timmar, varav enbart matematik fått 1125 timmar. SO-ämnena (historia, samhällsvetenskap, religion och geografi) har enbart fått 885 timmar. Vi måste ställa oss frågan: Hur mycket matematik behöver en medborgare?
2019 beslutade Skolverket att stryka all historieundervisning som behandlar tiden innan 1700-talet från grundskolan. Skolverket menade att historieämnet hade för mycket att ta upp i de timmar ämnet blivit tilldelat. Det fanns helt enkelt ingen annan lösning ansåg man, eftersom matematik skulle få fler timmar i läroplanen. Detta förslag innebar att hela antiken skulle försvinna från läroplanen, istället skulle eleverna kanske få lära sig mer om imaginära tal. Denna omstrukturering av läroplanen mötte hård kritik och gick inte igenom, men det visar klart och tydligt vad Skolverket prioriterar i grundskolan.
Varför denna besatthet av natur och matematik? Vill Skolverket att hela befolkningen ska bli civilingenjörer? Prioriteringen på matematik och naturämnena är tydligt på fler sätt än timmar i klassrummen. När jag själv gick på högstadiet så åkte vi varje år till LTH för att gå på Vattenhallen. Där tittade vi på hur man snabbast häller ut vatten ur en flaska, hur man bygger ett kretskort och hur man renar vatten. Vi gick även på otaliga ”lasershower” med oklart bildningssyfte, ja det var roligt men det hade säkert varit en braksuccé med Andys Lekland också. Under hela min grundskola gick vi på ett kulturevent, en opera. Om man bortser från de gånger en trött vikarie rullat fram TV-hyllan och vi fick se Jorden runt på 80 dagar.
Det räcker inte med att enbart möta stora samhällsproblem ur en teknisk och naturvetenskaplig vinkel. Elever och framtida samhällsmedborgare måste kunna se problem ur sociala, filosofiska och mellanmänskliga perspektiv. Hur många etikdiskussioner förs det på våra tekniska högskolor? I vilken grad tas moraliska aspekter upp för studenter i teknisk fysik som studerar ballistik? Om ämnen inom humaniora fortsätter att bli satta på sidolinjen på detta sätt kommer vi få en befolkning utan kunskap, förståelse och främst nyfikenhet för de stora frågorna. Hur många ingenjörer klarar ett samhälle av innan vi blir kulturellt hämmade?
Filip Ramdén, student
