Arkitektprovet är en del av strategin för att bredda rekryteringen till arkitektlinjen. För att klara provet tar vissa hjälp av tjänsten Arkitektprovshjälpen. Men hur väl lyckas Lunds tekniska högskola (LTH) med breddningen?
Arkitektprovet är ett alternativt sätt att komma in på arkitektprogrammet. Det är uppdelat i två delar: en hemuppgift och, om man klarar den, provdagarna vilka görs på plats. Provet har funnits sedan 1987 och tillkom genom ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskola (KTH) och LTH. Det mäter ”konstnärlig/gestaltande förmåga som är utvecklingsbar i arkitektutbildningen och önskvärd i arkitektens yrkesutövning” i stället för betyg.
Vi är nog en väldigt homogen studentgrupp.
Under 2021 slutförde LTH en utvärdering av Arkitektprovet för att se om det lett till en breddad rekrytering. I den framkommer det att provet gjort att studenter som inte har höga gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat, utan istället andra relevanta förmågor, blir antagna till utbildningen.
Kristofer Modig, vicerektor för grundutbildningarna på LTH, berättar att de är nöjda med Arkitektprovet och rapporterna de får är positiva. Men i regel är det svårt att bryta med universitets homogenitet.
– Det har jag för mig att man också ser ganska tydligt i den rapporten att Arkitektprovet inte har så stor betydelse för det.
– Vi har många studenter där föräldrarna har akademikerbakgrund, om man ska vara krass. Och det är egentligen ingen skillnad på arkitektprogrammet, skulle jag tro, utan det är nog likadant där som på alla andra utbildningar.
Frida Bergström, tidigare studierådsordförande för arkitektsektionen på LTH och numera studentrepresentant i styrgruppen för arkitektprovet, delar bilden av att arkitektutbildningen är en homogen grupp och att det finns ett behov av en breddad rekrytering.
– Vi är nog en väldigt homogen studentgrupp. Vi har pratat ganska mycket om det under det senaste året och det hölls ett stort symposium på skolan i höstas om den homogenitet som finns på skolan och på utbildningen.
I LTH:s utvärdering från 2021 står bland annat att en breddad rekrytering vanligtvis innebär en ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper vid högskolan. Vad gäller arkitektutbildningen gjorde Statistiska Centralbyråns en mätning 2016 som visade att 16% av Sveriges arkitektstudenter hade utländsk bakgrund. Det var en dubblering jämfört med tio år tidigare, men låg fortfarande under högskolesnittet på 20%.
Men aspekter som social och etnisk bakgrund tas inte i beaktning i LTH:s rapport. Den fokuserar istället på kön, ålder och geografiskt upptagningsområde. Det sistnämnda kommer till uttryck som skånska städer samt Stockholm och Uppsala. Det enda land som lyfts utöver Sverige är Danmark.
– Det är för att man tittat på det [Arkitektprovet, reds. anm.] och ser att det inte har så stor effekt på de aspekterna. Utan det är andra saker man får in bredare med Arkitektprovet. Hade vi inte haft Arkitektprovet så hade nog A-programmet [arkitektprogrammet, reds anm] varit väldigt likt alla andra civilingenjörsprogram.
ser att flertalet studenter
kommer från familjer
med akademikerföräldrar.
Foto: Azin Khosravi.
Kristofer Modig framhäver att det är en betydligt mer heterogen fördelning av ålder och tidigare erfarenhet på arkitektlinjen, något han tror är positivt.
Sedan 2016 finns det en tjänst som hjälper personer in på arkitektlinjen. Företaget heter Arkitektprovshjälpen och är grundat av Goran Rashid. Enligt information på företagets Instagram är kostnaden för tjänsten uppdelad i tre delar: en startsumma på 1000 kronor inför provets hemuppgift, 2000 kronor vid eventuellt avancemang till provdagarna och sedan ytterligare en summa på 5000 kronor om man kommer in på linjen. Alltså kan det kosta uppemot 8000 kronor.
Jag skulle fara med osanning om jag påstod att lejonparten av de som söker till utbildningen och hör av sig till mig inte har en viss socioekonomisk bakgrund.
Idén till företaget kom till när han själv sökte sig till arkitektlinjen på KTH. Inför provet märkte han att det inte fanns någon att bolla idéer med och att informationen som gavs angående provet var väldigt knapphändig.
Vilka är det som söker sig till tjänsten?
– Generellt är utbildningen väldigt väldigt homogen. Och jag skulle fara med osanning om jag påstod att lejonparten av de som söker till utbildningen och hör av sig till mig inte har en viss socioekonomisk bakgrund. Det är svensk välmående medelklass, som har en eller två föräldrar med ett kulturellt kapital; i de flesta fallen högutbildade akademiker, berättar Goran Rashid.
Däremot har Goran Rashid märkt av en tendens de senaste två åren, nämligen att individer med annan socioekonomisk och geografisk bakgrund har sökt sig till tjänsten.
– Jag tror att då jag själv har en annan bakgrund och dessutom hjälpt personer med andra erfarenheter och bakgrunder så har det också gjort att man kan identifiera sig.
Frida Bergström är kluven till Arkitektprovshjälpen.
– Det som kanske är problematiskt är att en person tjänar pengar på det. Och att det också är personer som har råd att betala som använder den här tjänsten med framgång; som kommer in på skolan i högre utsträckning än personer som inte använder tjänsten, säger Frida Bergström.
Goran Rashid menar att det finns ett uppenbart behov på marknaden och att Frida Bergströms resonemang har brister.
– Med högskoleprovet och betyg kan man applicera samma resonemang. Det finns ju en uppsjö av Lundastudenter som köpt HP-Guiden [Högskoleprovs-Guiden, reds.anm.], som fått hjälp utav olika coacher att finputsa sina HP-resultat. Det finns de lundastudenter vars föräldrar har kunnat betala för att de ska kunna få läxhjälp under gymnasietiden och på så vis uppnå höga gymnasiebetyg, säger Goran Rashid.
Folk har ju rätt att förbereda sig på det sättet de vill.
Frida Bergström uttrycker en rädsla för att Arkitektprovshjälpen kommer att bli något man måste ta del av. Kristofer Modig avfärdar däremot rädslan och ser ingen risk för att det skulle bli så.
– Vi har ju gott om studenter som kommit in utan Arkitektprovshjälpen, säger Kristofer Modig.
Frida Bergström berättar att Arkitektprovshjälpen ofta är på tapeten både bland lärare och elever. Lunds Tekniska Högskola har däremot ingen officiell hållning kring företaget.
– Vi kan ju egentligen inte ha någon synpunkt på det. Folk har ju rätt att förbereda sig på det sättet de vill. Det är svårt för oss att ha en synpunkt på, säger Kristofer Modig.
