Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
Utbildningskvalitén behöver inte sjunka för att antalet studenter ökar, skriver Ella Berndes från Gröna studenter. Ett av sätten att höja kvaliteten är mer lärarledd undervisning.
I debatten framställs ofta utbildningskvalitén som beroende av hur många som läser. Enligt denna argumentaion undermineras utbildningskvalitén om fler har chans att utbilda sig. Frågan är om det ena måste utesluta det andra?
I världen finns cirka 26 000 lärosäten. Lunds universitet är ett av de 1000 som rankas av QS World University ranking och kom 2015 på 70e plats. Idag innehar Lunds universitet den 87e platsen. Är glaset halvfullt eller halvtomt? Som vanligt är det lätt att förvillas av siffror, samtidigt som frågan är hur hög självbilden var från första början. Om vi å ena sidan ska jämföra oss med världens 26 000 lärosäten ligger vi högt upp inom de 1% bästa lärosätena i världen. Om vi å andra sidan ser det som en självklarhet att vi är ett av de främsta tänker vi bara på hur nära vi är att hamna under 100-strecket.
Enligt oss i Gröna studenter finns det mycket inom Lunds universitets undervisning som med enkla medel kan förbättras, utan att något annat i sin tur skulle försämras.
Det finns mycket forskning vad gäller vilken utbildningsform som ger bäst kvalité i undervisningen. En undersökning pekar på att elevers eget ansvar över sin inlärning är ineffektivt, grupparbeten inkluderat. Lärarledd undervisning är istället det som ger bäst resultat.
Nu kan jag bara tala från egna upplevelser, men de kurser jag själv gått har till större del bestått av eget ansvar och grupparbeten. Detta leder till att studenten som individ själv måste strukturera upp sin vardag och skapa egna förutsättningar för sin utbilning. Och grupparbeten i all ära, men hur mycket hänger på turen att hamna i en bra grupp där man har chans att utvecklas? Förutom detta finns det någon lektion här och där då talaren i princip sammanfattar det som står i kurslitteraturen. Hur mycket tid finns då över till de diskussioner man som klass ibland får, då man verkligen känner att man får ett givande utbyte med nya insikter och lärdom?
Något vi i Gröna studenter föreslår är att den lärarledda undervisningstiden ska vara minst 15 timmar i veckan. Idag är den i genomsnitt 11 timmar om man ser på Sveriges alla högskolor och universitet. Genomsnittet är självklart missvisande om man ser närmare på olika områden. Exempelvis har LTH säkerligen många fler timmar än så, medan 15 timmar i veckan skulle vara en stor förlängning för andra ämnen inom exempelvis samhällsvetenskap och humaniora.
Även om undervisningstiden förlängs återstår andra dilemman. Jag tror vi alla efter en tid med universitetsstudier är väl medvetna om att någon med expertis inom ett visst ämne inte nödvändigtvis lyckas lära ut det på ett bra sätt. Gröna studenters lösning på detta är att ge den som undervisar en obligatorisk grundutbildning i högskolepedagogik. På så sätt kan också undervisningen i sig nå sin fulla potential.
Debatten kring utbildningskvalité inom högre utbildning lär fortsätta in i oändlighet, men med enkla medel som dessa två kan vi höja kvalitén betydligt. Om den förlängda undervisningstiden används till ett givande utbyte mellan studenter och en lärare som dessutom har verktygen att lära ut pedagogiskt kommer alla vinna på det. Högre utbildningskvalité kan höjas utan att underminera det ena eller det andra.
Ella Berndes, Gröna studenter.
