På en generation har nationernas alkoholkultur och arbetsrutiner förändrats i grunden. Lundagård har pratat med personer inom Kuratorskollegiet och Tillståndsenheten om nationernas omstöpning.
Alkoholkulturen var helt annorlunda för bara 5-10 år sedan.
Enligt färsk statistik från Folkhälsomyndigheten är trenden tydlig; den totala alkoholkonsumtionen minskar. Riskkonsumtionen bland den åldersgrupp som majoriteten av studenter tillhör (16-29) följer samma trend och har sjunkit med 15 procentenheter 2006-2020. Mycket tyder på att nationerna följer med tidsandan.
Robert Nyberg, vid intervjutillfället ännu vice ordförande för Kuratorskollegiet (de tolvnationernas övergripande samarbetsorgan), berättar att han själv märkt en påtaglig förändring kring alkoholkulturen.
– Jag har varit i Lund länge och kan säga att alkoholkulturen var helt annorlunda för bara 5-10 år sedan, säger han.
Robert Nyberg berättar att det förut var gängse att serveringspersonalen drack när de jobbade, och att tjänstemännen ofta fick alkohol som inofficiell betalning. Detta beteende har dock successivt motarbetats bland annat genom fördjupade serverings- och alkoholutbildningar för nationsaktiva och ett idogt arbete med alkoholpolicy från samtliga nationers sida.
Mycket har varit på nationernas egna initiativ, poängterar Robert Nyberg. Exempelvis har nationerna infört bestämmelser om att gäster endast kan köpa en enhet i taget. Dessutom kan gäster bara köpa alkohol till sina vänner om de senare är närvarande. När det gäller alkoholhalten innehåller nationsdrinkar generellt 3cl sprit och inte 4- eller 6cl, som är sedvanligt i andra sammanhang.
Även om reglerna inte återfinns i alkohollagstiftningen ser Robert Nyberg positivt på föreskrifternas införande; det skapar en säkrare dryckesmiljö för gästerna och hjälper serveringspersonalen att följa lagen.
– De som jobbar ideellt saknar i regel förkunskaper om servering. Reglerna är ett sätt för nationerna att underlätta att serveringspersonalen följer alkohollagstiftningen och inte serverar människor som är alltför berusade, säger han.
Annika Landfors, tidigare student i Lund, är tillståndchef på Tillståndsenheten – den myndighet i Lunds kommun som handlägger ansökningar om serveringstillstånd för klubb och arrangemang. Hon bekräftar att studentnationernas unika serveringsregler inte varit ett krav från deras sida.
Studenterna i Lund är bäst i landet på att driva sina verksamheter!
tillståndsenheten i Lunds kommun.
Foto: Arkiv/Kalandranis Dimitris
Samtidigt uppskattar Tillståndsenheten nationernas initiativ och Annika Landfors berömmer dem för deras förbättrade preventiva arbete. Hon har arbetat på Tillståndsenheten sedan 2006 och framhåller att nationerna (och kårerna) under hennes tid har blivit avsevärt mycket duktigare på att lagenligt bedriva och organisera klubbverksamhet och tillställningar för studenter.
– Studenterna i Lund är bäst i landet på att driva sina verksamheter! säger hon glatt till Lundagård.
Utöver nationernas arbete med sin alkoholpolicy framhåller Annika Landfors det allt närmare samarbetet mellan studentvärlden och Tillståndsenheten som en bidragande faktor. För 10 till 15 år sedan var relationen mellan Tillståndsenheten och studenter frostig. På grund av bristande förtroende och rädsla för att få att sina serveringstillstånd indragna, avhöll sig nationerna från att be om hjälp och rådgivning.
Men med tiden har ett ömsesidigt förtroende byggts upp vilket gjort att Tillståndsenheten fått bättre insyn i nationernas behov. Numera undviker inte studenter att be om hjälp med organisering och det förebyggande arbetet.
– Vi hjälper gärna studenter om de kommer till oss. Med tiden har de lärt sig att vi inte har någon agenda och att de kan lita på oss, berättar Annika Landfors.
Den förbättrade relationen mellan Tillståndsenheten och nationerna har också delvis möjliggjort en utveckling med högre krav på förebyggande arbete. När Annika Landfors började på Tillståndsenheten fanns endast en utbildning – A-cert – för de aktiva där grundläggande kunskaper om serveringsregler och alkohollagen gavs. Sedan dess har de fördjupande utbildningarna B-cert samt C-cert tillkommit i samarbete med Tillståndsenheten.
Satsningen har blivit en framgångssaga: varje år går hundratals studenter utbildningarna och det är inte ovanligt att tjänstemän på nationerna gått både A-cert och B-cert. Av allt att döma har de utökade utbildningarna gett resultat: idag öppnas få tillsynsärenden kopplat till studentnationerna och nationerna får färre anmärkningar än tidigare vid inspektioner. På studenternas initiativ och med Tillståndseneheten förtroende får också numera nationsaktiva under baler arbeta ytterligare en timme till 04:00.
Från Tillståndsenhetens sida är man nöjd med utvecklingen. En nyligen införd åtgärd är nationernas arbete mot förekomsten av droger. Från en ovilja att befatta sig med drogrelaterade frågor har nationerna sedan ett antal år tillbaka en drogpolicy och i samarbete med polisen startat kampanjen Nationer mot Narkotika.
– Det skulle varit otänkbart för 10 år sedan, säger Annika Landfors.
Fullpackade serveringsutbildningar, nya serveringsregler, en förändrad alkoholkultur, ett nära samarbete mer Tillståndsenheten – nationerna förefaller ha omstöpts och blivit alltmer professionaliserade. Annika Landfors menar emellertid att det är en logisk följd av verksamhetens unika karaktär:
– Nationer är inte som vanliga krogar, de drivs av och för studenter. Med det i åtanke är det inte konstigt att säkerhetsperspektivet blir högsta prioritet.
