I september går Sverige till val. Kan det bli första gången Sverigedemokraterna är med och bildar regering? Väderleksrapporten visar högervindar, men vad beror det på? Lundagård gör ett djupdyk i politikens nytillskott.
Väldigt många av ideérna som lyfts av andra partier idag har vi lagt fram för 10 år sedan.
Trygghet och tradition. Slagorden i kombination med en blåsippa i svenska flaggans färger utgör det senaste tillskottet i det politiska landskapet som tycks vara här för att stanna. Sverigedemokraterna (SD) har för första gången fått sitta med vid bordet när högeroppositionens budgetförslag förhandlades fram. På “superonsdagen” den 24 november röstades budgeten igenom i riksdagen och det nya konservativa blockets framgång var ett faktum.
I debatten lyfts ofta att Moderaterna och Kristdemokraterna rört sig närmare Sverigedemokraterna, såväl retoriskt som sakpolitiskt. Den bilden delas av Victoria Tiblom, gruppledare och partiföreträdare för SD Lund.
– Väldigt många av ideérna som lyfts av andra partier idag har vi lagt fram för 10 år sedan. De andra partierna har insett vilken politik som behövs i Sverige, säger SD-toppen.
Samtidigt kan framgångarna ses i kontexten av en större rörelse, en ström som forsar långt utanför Sveriges gränser. Det menar Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap och politisk psykologi vid Lunds universitet.
– Det handlar om allt från att fler partier i EU-parlamentet betonar nationalstaten och deras traditioner, till införandet av HBTQ-fria zoner i Polen och hindu-nationalismens framfart i Indien. Allt är en del av en högerpopulistisk våg.
I grunden handlar det om att man säljer ett narrativ av ett samhälle i kris och i samband med det en nostalgisk föreställning om hur det var förr
Catarina Kinnvalls forskning berör frågor som globalisering, nationalism och migration med fokus på Europa och Sydasien. Enligt henne är den konservativa utvecklingen större än blockpolitik och mandatfördelningar.
– I grunden handlar det om att man säljer ett narrativ av ett samhälle i kris och i samband med det en nostalgisk föreställning om hur det var förr.
– I lösningarna ligger en betoning på nationalism och i Sveriges fall “svenskheten”. Det görs en intim förknippning till migrationspolitik och utöver minskad invandring förespråkar man repressiva åtgärder som fler poliser och högre straff.
Bilden av ett Sverige i kris är något som Victoria Tiblom är snabb att skriva under på.
Men vad består krisen av?
– Att samhällskontraktet är brutet. Samhällskontraktet talar om vad samhället åtar sig att göra och vad som förväntas av mig. Problemet är att så många ska ta del av välfärden men inte bidrar till den. 73% av utrikesfödda är beroende av bidrag för sin försörjning, säger Victoria Tiblom och hänvisar till rapporten “Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige”, publicerad i oktober 2021 av Entreprenörskapsforum.
Människor letar efter svar och sammanhang.
Victoria Tiblom menar att otryggheten ökat i Lund och berättar ett flertal historier om våldsbrott som inträffat i staden. Samtidigt visar Polisens årliga trygghetsmätning att Lunds samlade trygghetsindex stigit och att kommunen noterar den högsta nivån av trygghet sedan år 2014.
Enligt Catarina Kinnvall ingår det i den högerpopulistiska retoriken att spela på människors oro för att vinna väljarnas stöd.
– Vi forskare brukar prata om att du kan känna en upplevd otrygghet även om det inte finns en reell otrygghet. Samhället har förändrats snabbt på flera plan, ekonomiskt, politiskt och socialt och vissa upplever att de har lämnats utanför. Det kan kännas svårt att se förhållandet mellan dåtid, nutid och vad som väntar i framtiden. Människor letar efter svar och sammanhang, säger Catarina Kinnvall och fortsätter:
– Det är då som de här partierna tappar in i rädslan och oron och späder på bilden av att vi lever i ett farligt samhälle. Det görs med betoning på att någon tagit det goda från en.
Men här går rösterna från den forskningsbaserade sidan och den aktiva politiken helt isär.
– Jag tycker det är ganska ansvarslöst och nonchalant att säga att det inte finns ett verkligt hot. Man måste ta människors oro och otrygghet på allvar, säger Victoria Tiblom.
Om man då importerar en helt annan kultur med helt andra värderingar och låter den ta över, då dränks den egna inhemska kulturen.
Liksom de välkända slagorden antyder menar hon att trygghet och tradition går hand i hand. Victoria Tiblom lyfter många aspekter av det hon anser vara svensk kultur och svenska värderingar, däribland att värna om djur och natur, respekt mot sina medmänniskor, jämlikhet och demokrati.
– Om man har ett land där mer än majoriteten har samma värderingar, samma uppväxt och samma historia då skapas det en gemenskap kring det, säger Victoria Tiblom.
– Om man då importerar en helt annan kultur med helt andra värderingar och låter den ta över, då dränks den egna inhemska kulturen.
Problemet är att människor inte assimileras, menar Victoria Tiblom. “De” tar över.
Vilka är ”de”?
– Muslimer, svarar Victoria Tiblom och fortsätter:
– Det sker ju gradvis. Det börjar med att man kräver separata badtider, man kräver att flickorna inte ska ha gymnastik med pojkarna i skolan, man kräver att man ska få ledigt från jobbet för att be, och så vidare.
Hela den här europeiska nationalstatstanken om ett land, med ett språk, en kultur och en etnicitet är en fantasi.
Catarina Kinnvall är mycket kritiskt till Sverigedemokraternas synsätt på kultur, nation och etnicitet som något nära sammanbundet.
– Hela den här europeiska nationalstatstanken om ett land, med ett språk, en kultur och en etnicitet är en fantasi. Man får människor att längta tillbaka till något som aldrig funnits, säger Catarina Kinnvall.
Nationer har aldrig varit homogena och kultur är inte något statiskt, menar hon.
– Hela narrativet bygger på en otrolig förenkling. När man definierar sin egen kultur och tillskriver den ett urval av traditioner definierar man samtidigt ut “de andra”. Man förenas kring hoten från “invandraren”, säger Catarina Kinnvall som menar att den högerpopulistiska vågen i längden innebär ett hot mot demokratins grundprinciper om allas lika värde.
Hur svensk politik fortskrider återstår att se efter valet år 2022, men någon brytning av den konservativa vågen tycks inte vara inom synhåll.
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård #8 2021. Ingressen har uppdaterats.
