Det läggs för lite resurser på lärarubildningar. Lundagårds utbildningpolitiska krönikör Alexander Johansson anser att det är dags att kvaliteten höjs.
För två terminer sedan trädde två lärarstudenter fram i Sydsvenskan och vittnade om tillståndet hos den underfinansierade lärarutbildningen vid Lunds universitet. Allt fler lärarstudenter hoppade av utbildningen samtidigt som framtidsutsikterna inom yrket blev allt mer dystra. Studenterna kände sig bortprioriterade av universitetsledningen.
Tyvärr verkar det inte blivit bättre sedan dess. Fler och fler kritiska röster höjs om hur läget ser ut för lärarstudenter på universitet. Senaste var det representanter för Humanistiska och teologiska studentkåren som i Lundagård frågade rektor Erik Renström vad LU egentligen vill med deras ämneslärarutbildning. Inget svar har än så länge kommit på deras frågor.
Lärarstudenternas och kårens uttalanden är illavarslande läsning. Den svenska skolan står inför allvarliga problem om inte skolledningar runt om i landet klarar av att ta tag i problemen. Ämneslärarutbildningen i matematik i Lund hade så låg kvalitet på sin utbildning att den lades ner förra året. Varför ser det ut så här? Svaret är enkelt: det saknas pengar för lärarutbildningar. Lärarutbildningens underfinansiering kommer vid en tid då det även finns allt färre behöriga lärare i Sverige. Det är inte förvånande att den nedåtgående utvecklingen parallellt sker under en tid då läraryrkets status fortsätter att vara lågt.
Frågan om finansieringen av lärarutbildningen är en nationell trend som inte bara handlar om Lunds universitet. Lärarutbildningen är den universitetsutbildning som är hårdast utsatt för de senaste 30 årens detaljstyrningar och nedskärningar i utbildningssystemet.
Den nuvarande resurstilldelningen till utbildningar ger många graverande problem. Före detta ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer Simon Edström har träffande beskrivit trenden i en tråd på Twitter. Han påpekar hur den svenska lärarutbildningen har lägst undervisningstimmar i hela Europa. Lärosäten i Sverige får enbart resurser om studenter klarar sina högskolepoäng, lärarutbildningar måste därför sänka sina examinationskrav för att få tillräcklig finansiering. Mindre finansiering ger färre lärare, färre lärare ger sämre betygsresultat, sämre betygsresultat ger minskade examinationskrav.
Det är tydligt att den svenska lärarutbildningens försämring följer en strikt logik där varje urholkning av finansieringen leder till motsvarande urholkning av utbildningskvalitén. Det svenska skolväsendet lider idag av ytlig kortsiktighet och huvudlös marknadsideologi.
Det ligger illa till med ett land som inte klarar av att betala för sina lärare.
Det här är en utbildningspolitisk krönika. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
