Amina Agbere, språkrör Gröna Studenter Lund, vill se fler åtgärder mot mäns våld mot kvinnor. Det 40-punktsprogram som infördes under ledning av Märta Stenevi (MP), dåvarande jämställdhetsminister, anser hon behöver kompletteras.
Det är återigen internationella kvinnodagen, och precis som året innan manifesterar människor runt om i landet för att ge en röst åt våldsutsatta kvinnor och barn.
År 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld i nära relationer och gjordes 25 000 anmälningar om sexualbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. I april 2021 hade fem kvinnor mördats på enbart fem veckor. Efter en stor påtryckning i samhället tillsatte regeringen, under ledning av Märta Stenevi, dåvarande jämställdhetsminister, en utredning kring mäns våld mot kvinnor.
Så i juni 2021 presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att stoppa mäns våld mot kvinnor, bestående av 40 punkter. Men vi bevittnar att våldet fortsätter. I media syns nya fall av mäns våld mot kvinnor och barn dagligen. Under årets första nio veckor har 13 kvinnor misstänks ha blivit mördade. Unizon, riksförbundet för 130 kvinno-, tjej, och ungdomsjourer, understryker att det i snitt dödas en kvinna var tredje vecka av en man som hon tidigare har haft en relation till. Samtidigt som en mamma dör blir barn utan sin förälder.
Hur kan vi här och nu stötta våldsutsatta barn, och de kvinnor och hbtq+personer som utsätts för våld i nära relationer? Och på samma gång arbeta för en långsiktig samhällsförändring enligt de 40 punkter som regeringen införde?
Jag anser att det behövs akuta insatser för att hjälpa alla som befinner sig i våldsutsatta situationer. Dessutom ser jag att det behövs följande kompletterande åtgärder som samspelar med de 40 punkterna:
15. Förbättra vården för våldsutsatta kvinnor* måste inkludera psykisk ohälsa. Det är långa köer hos psykiatrin och våldsutsatta riskerar att falla mellan stolarna. Forskning visar att obearbetat trauma kan få stora konsekvenser.
31. Kriminalvården och polismyndigheten ska stärka sin samverkan när det gäller personer dömda för sexualbrott så att kriminalvården bättre kan anpassa behandlingen utifrån vad som framkommit vid undersökningen.
Behandling av personer dömda för sexualbrott är inte tillräckligt. Vi måste tänka brottsförebyggande och hjälpa män att hantera kriser eller arbeta bort skadliga beteenden. Genom att stärka stödet för mansjourer kan vi nå ut till fler potentiella våldsutövare i tid, vilket också är ett av Gröna Studenters krav.
32. Skärpt straff för våldtäkt borde även inkludera borttagandet av straffrabatt när det gäller våldtäkt. Det är kränkande att de som blivit utsatta för sexualbrott inte ska få upprättelse för det som de har varit med om – det är ett dubbelt trauma.
40. Ökad kunskap om situationen för våldsutsatta som lever med skyddade personuppgifter i samband med mäns våld och våld i nära relationer ska inte behövas. Det är förövaren som ska begränsas, inte våldsoffret.
41. Denna punkt finns inte med men bör innefatta en förändring i lagen om preskriptionstid. Våldsutsatta barn kan inte förväntas träda fram, speciellt inte när de är bosatta tillsammans med förövaren. Preskriptionstiden bör inte påbörjas förrän en person har fyllt 18 år, oavsett när brottet ägde rum.
Det är hög tid att samhället tar mäns våld mot kvinnor och barn, samt våld i nära relationer på allvar. Det måste ske en förändring nu! Inför valet i september vill jag se att våra demokratiska partier lyfter frågan om att gå ett steg längre i linje med mina förslag.
Amina Agbere
Språkrör, Gröna Studenter Lund
*Kursivt är hämtat från regeringens förslag.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
