Hållbarhet efterfrågas alltmer inom modeindustrin och idag växer flera grupperingar fram med fokus på hållbart mode. Hur försöker vanliga människor väcka medvetenhet kring klädindustrin?
Fast fashion kännetecknas av billig produktion och enorma kvantiteter. Det bygger även på kontinuerlig konsumtion och plagg med kort livslängd. Men med allmänhetens insikt om att modeindustrin står för tio procent av de globala växthusutsläppen har många företag börjat ställa om till ”långsammare” mode.
Oliver Dahle, adjunkt på modevetenskapsprogrammet vid Lunds universitet, vittnar om en stor förändring både vad gäller kunskapsläget och attityder till hållbart mode. Miljöpåverkan, som idag är allmän kännedom, kom som en chock för modestudenter för tio år sedan. Oliver Dahle var själv en av dem:
– Om man jämför okunskapen vi hade då jämfört med hur det ser ut idag så är det som natt och dag. Idag har alla stenkoll och många är väldigt emot fast fashion. Det har verkligen skett en förändring.
Oliver Dahle ställer sig tveksam till huruvida intresset för hållbarhet och de gemenskaper som vuxit fram kan räknas som subkulturer. Rent historiskt har det inom subkulturer funnits en gemensam nämnare av att just göra motstånd mot något. Där har det funnits en kulturkoppling, en sorts grupp som har tydliga saker gemensamt, menar han.
– Idag är det kanske inte lika lätt, eftersom det är mer splittrat i samhället generellt så kan det vara svårt att definiera vad som är en subkultur eller vad som bara är en kultur i sig, säger Oliver Dahle.
Att kunna skapa sina egna kläder är en otrolig känsla.
Trots det ökar kunskapen om modeindustrin. Medvetenheten tror Oliver Dahle beror på att hållbarhetsfrågorna börjat uppmärksammas i samhället – även om det är från olika håll. Till följd av hållbarhetsvågen menar Oliver Dahle att olika grupperingar som vuxit fram.
– Till exempel kulturer där människor köper alltmer second hand. Jag kan tänka mig att det också finns olika subkulturer som verkligen brinner för hållbarhet och kläder och att man kanske skapar egna plagg eller liknande, säger Oliver Dahle.
Eliza Hilding, 21 år, startade sitt företag ”Elizations” för fyra månader sedan. Via företaget säljer hon egenstickade plagg men även stickmönster för sina kreationer. Hon berättar att det var hennes farmor som lärde henne att sticka. Men intresset för denna textila teknik trappades inte upp förrän under pandemin.
– Jag hade så tråkigt förra året och så blev jag inspirerad av kreationer som jag såg på Instagram. Då köpte jag mitt första stickmönster och stickade en tröja. Jag tyckte det var så kul så jag fortsatte och utvecklades jättemycket.
Eliza Hilding lockades av de stickningstrender som fanns på Instagram. Inte långt därefter valde hon att själv starta ett instagramkonto för att dokumentera och dela med sig av sina kreationer.
– Jag var väldigt ny inom stickningsvärlden och trodde inte att det fanns ett community på Instagram. Det var en liten nisch som jag inte var medveten om, berättar Eliza Hilding.
Instagramkontot fick väldigt god respons och Eliza Hilding märkte att det fanns en stor efterfrågan hos människor som ville köpa hennes stickade plagg. Hon insåg även att det fanns ett stort intresse för stickning generellt, en glöd för att sticka sina egna plagg; en känsla som hon själv delar.
– Att kunna skapa sina egna kläder är en otrolig känsla. Att veta att det är unikt, att det bara är du som har det och att du själv har lyckats göra det, säger hon.
Inom stickningsvärlden är det väldigt viktigt med ett hållbarhets- och miljötänk, berättar Eliza Hilding. Många av hennes följare tycker exempelvis att det är viktigt att kläderna är handgjorda och att veta vilka material som används. Tänket har hon även implementerat i sitt företag.
– Det är något jag själv tycker är viktigt och därför vill jag att det ska synas i mitt företag också, menar Eliza Hilding.
Efter att ha startat sitt företag har hon blivit ännu mer medveten om modebranschen och själva skapandeprocessen av kläder.
– Jag har insett hur lång tid det tar att sticka en tröja och jag tror att det är ett viktigt steg i att förstå hur mycket arbete som ligger bakom ett plagg, säger Eliza Hilding.
Adrian Zethraues är projektledare för F/ACT Movement. Rörelsen försöker skapa dialog och inspirera människor till en mer hållbar syn på mode, bland annat genom att visa på olika alternativ till nykonsumtion. F/ACT Movement har funnits sedan 2019 och precis som namnet antyder ligger fokus på att främja engagemang hos människor.
– Det handlar om att skapa ett slags community för att förändra normerna kring hur vi ser på modekonsumtion. Att vi börjar pratar om det på nya, mer hållbara sätt, förklarar Adrian Zethraues.
Han berättar att det för F/ACT Movements följare, eller ”F/activister” som han själv kallar dem, är viktigt med en hållbar och långsiktig relation till sina kläder. Det kan vara allt från att sälja och köpa second hand till uthyrning, eller att laga och göra om befintliga plagg som finns i garderoben.
– Det stora budskapet är att vi vill uppmana till att aktivera garderoben. De flesta sitter redan på en guldgruva, bara man är lite kreativ så kan de få väldigt mycket ut av den garderoben de har, säger han.
Det blir en statusmarkör i sig att vara medveten.
Människors ökade medvetenhet kring kläders miljöpåverkan har börjat speglas i konsumtionen mer och mer, menar Oliver Dahle.
– Det känns som att det framför allt i Sverige finns ett motstånd mot att shoppa och konsumera nya kläder. Det känns inte så trendigt längre, att man hela tiden ska ha något nytt, säger Oliver Dahle.
Adrian Zethraeus menar att det hållbara modet kan ses som identitetsskapande – kläder och mode blir ett sätt att visa tillhörighet och speglar en slags inre bild av det man står för.
– Det blir en statusmarkör i sig att vara medveten. Att få hållbart mode att framstå som smart, medvetet och fräscht är en viktig dynamik för att göra det åtråvärt. Då blir det inte så hett att klicka hem varor från till exempel Kina utan någon kontroll vart de kommer ifrån och vad de innehåller.
