Idag, den 22 mars, lyftes Domkyrkans norra torntak av. Lundagård var där för att ta del av folkfesten runt den historiska händelsen.
Tungt maskineri mullrar i Lundagårdsparken. En folksamling växer runt Domkyrkans norra torn, förväntansfullt stirrande uppåt mot tornspirorna. Inom några minuter, vid 13-tiden den 22 mars, lyfts det norra torntaket av. Det södra följer i sitt syskons spår imorgon (23/3), om vädret tillåter.
Lundagård har tidigare rapporterat om tornens stundande renovering, vilket olyckligtvis spärrar av delar av parken Lundagård under Lundakarnevalen. Blyet i torntaken förgiftar miljön och ska bytas ut mot tenn, vilket domkyrkoarkitekten Erik Wikerstål berättade på en presskonferens den 27 januari. För att detta ska gå behöver torntaken först lyftas ned till marken – för den mest omfattande renovering de genomgått sedan de ersatte sina medeltida föregångare under en renovation som pågick 1860-1880.
Stämningen i Lundagård dagen för lyftet är upprymd. Vissa skrattar åt hypotetiska scenarion där den turkosa kranens gula klor tappar tornet i marken. Andra äter stillsam lunch. En grupp firar med bubbel och druvor.
En av de bubbelsippande är Elsa Trolle Önnerfors, lektor vid Juridiska institutionen och inspector för Helsingkrona nation. Hon menar att feststämning är det enda rimliga.
– Det är en stor begivenhet. Man vill inte missa denna folkfest, säger hon till Lundagård.
Runt 13.15 kan åskådarna se en glipa mellan tornets giftiga blytak och den Höörsandstensbyggda basen. Kisande genom det grådisiga solskenet ser de hur spiran otåligt sakta höjs mot himlen. Det är hurrarop för varje meter.
När kranen vrider sig för att släppa tornet i Lundagårdsparken fladdrar röda band i vinden. Plötsligt börjar det kontrollerade fallet. Till applåder landar blytaket på stenplattorna vid Domkyrkans nordöstra hörn.
Lundagård fångar studenten Linnea Jönsson medan hon språkar med tre vänner vid Kungshuset. Hon är mer imponerad av det stora fallet än av det lilla höjandet från tornbasen.
– Ja, det var ju en upplevelse. Det lilla lyftet, inte så mycket, men det stora var det, menar Linnea Jönsson.
Av en händelse arbetar hon även på Domkyrkoforum. Hon berättar att hon och hennes kollegor är spända på resultatet.
– De är precis som alla andra intresserade [av tornen och renovationen, reds.anm.]. Stämningen och frågorna är ”hur ska det gå?”
Elsa Trolle Önnerfors tycker att tajmingen med Lundakarnevalen är olycklig, då Kabarén kommer flyttas till Domkyrkoforums torg och kanslihusets innergård. Men hon anser det passande med tanke på karnevalens tema.
– Det känns lagom katastrofalt.