Den nyutkomna boken ”Emigrationen till Amerika” försöker anlägga ett fågelperspektiv på den svenska utvandringstiden. Tyvärr levererar den inte mer än ett förenklat skolboksperspektiv, menar Lundagårds Oskar Hedman.
Titel: Emigrationen till Amerika
Utgivningsår: 2022
Författare: Tomas Blom
Tidigare böcker: Carl von Linné (2021), Bellman – diktare före sin tid (2021)
Förlag: Historiska media
Bild: Historiska media.
Skribenten och radiomannen Tomas Bloms nya bok ”Emigrationen till Amerika” ingår i Historiska Medias bokserie ”Sveriges dramatiska historia”, med tidigare titlar som ”Mordet på Gustav III” och ”Kalmarunionen”. Projektets signum är de begränsande anspråken; det är korta, koncisa böcker om ett välkänt historiskt fenomen som premierar faktakunskaper framför djup förståelse.
För dessa böcker är det viktigaste att författaren behärskar det korta formatet. Och det är just det som är huvudproblemet med Tomas Bloms bok – han har lyckats med konststycket att i vissa avseenden ha alldeles för höga pretentioner och i andra avseenden alldeles för låga.
Att ambitionerna varit för höga avspeglar sig i författarens alltför breda anslag. Att på 160 sidor redogöra för USA:s självständighetskrig, inbördeskrig, expansion västerut, industrialisering och den svenska utvandringen är att ta sig vatten över huvudet. Resultatet blir som väntat ytligt och förenklat. Jag förvånas över hur lite av boken som faktiskt berör den svenska utvandringen mellan åren 1850 – 1920, den företeelse bokens titel syftar på. I stället ägnas dess första tredjedel åt att berätta om den för eftervärlden obetydliga svenska 1600-talskolonin Nya Sverige på USA:s östkust och om enskilda tidiga svenska utvandrares kyrkobyggande och deltagande i inbördeskriget.
Snarare än denna förhastade odyssé i amerikansk historia skulle perspektivet behövt avsmalnats och fokuserat djupare på just den svenska emigrationen till USA. Hur var svenskarna som invandrargrupp? Stämmer det att svenskarna var en lättintegrerad invandrargrupp eftersom de som vita protestanter snabbt kunde integreras i den anglosaxiska majoritetskulturen?
Varför utvandrade vissa till Kanada i stället för USA? Återigen, det är saker man som läsare bör ha fått ett hum om efter man läst en bok som handlar om utvandringstiden i Sverige.
Vidare blir det också alltför förenklat när Tomas Blom redogör för de händelser som från första början möjliggjorde massemigration från Europa till USA. De massiva tvångsförflyttningarna av ursprungsbefolkningar och Louisianaköpet 1803 då Napoleon sålde Frankrikes besittningar i USA och USA:s yta med ens fördubblades föräras av Tomas Blom bara några meningar, som om de vore faktor man kunde bortse från.
Sedan är det inte är något problem att använda ”Amerika” som synonym för USA, vilket man gör i äldre tal- och skriftspråk. Men det skulle varit stilfullt om författaren hade breddat begreppet till att också omfatta Kanada. Såväl i Kanada som i USA är drygt 1 % av dagens befolkning svenskättad. Vad hände med dem? Varför utvandrade vissa till Kanada i stället för USA? Återigen, det är saker man som läsare bör ha fått ett hum om efter man läst en bok som handlar om utvandringstiden i Sverige.
Ljuspunkterna återfinns i Tomas Bloms språk. Prosan är stram och funktionell och han undviker populärhistoriska klyschor som banala psykologiseringar, idolporträtteringar och behåller, trots språkets enkelhet, en vuxen ton. Han intar positionen som en neutral betraktare och har haft det goda omdömet att delegera det känslomässiga innehållet till utdrag från brevkorrespondens mellan svenskar Sverige och i USA.
Det ska också säga att boken är rolig att läsa och ger läsaren bitvis allmänbildande kunskaper, som svenskarnas förvånansvärt tidiga grundade av Nya Sverige 1638 – bara 18 år efter att Mayflower kom till USA:s västkust. Även det faktum att utvandringen före 1850 huvudsakligen bestod av borgare och människor som ville bryta med den lutherska statskyrkan och att det först var på 1860-talet som bondeklassen började lämna Sverige är intressant.
Det här är underhållande, lättsmält litteratur. Om man insisterar på att betrakta glaset som halvfullt skulle detta kunna godkännas som ungdomslitteratur inom fackområdet historia. Men bra litteratur, eller för den delen bra populärhistoria, det är det inte.
”Emigrationen av till Amerika” får 1,7759 lundagårdskatter av 5 möjliga.
