I sitt andra brev till Lundagårds Arvid Grange konstaterar Studentbladets Sofia Ahläng att man kanske får vara nöjd med det studieliv man har, även om det inte blivit som förväntat. Hon skriver också om finländska valborgstraditioner och att känna att man som studerande inte får vara ledig.
Ett vårigare hej än sist!
Dina föräldrars studieliv verkar ju ha varit det mest ultimata man kan föreställa sig. Det är nästan som att det låter för bra för att vara sant, har du faktagranskat?
Vad gäller din upplevelse kan jag i stället inget annat än hålla med. Jag hade också förväntat mig att jag pretty much skulle hitta hela min nya umgängeskrets på ett och samma ställe. I stället har jag snappat upp mina personer lite här och var; en kurs här, en nation där och ett dike lite längre bort.
Hade jag gjort något annorlunda om jag fick chansen? Ja, det skulle väl ha varit att välja ett annat studieämne då, med fler studeranden och en aktivare ämnesförening. Fast fler studeranden och fler evenemang hade ju inte varit en garanti för att man faktiskt skulle trivas med personerna. Då hade jag kanske stått där med fler bakfyllor, med studier jag inte gillar istället. Så nej, egentligen hade jag väl inte det. Hade du?
I skrivande stund förbereder jag mig mentalt för vappenhelgen, alltså valborgsmässoafton och första maj. I år ska bli min bäst vappen någonsin, det har jag bestämt. Det kommer nog inte bli så svårt att uppnå heller.
Mitt första studieår var jag i princip den enda studeranden kvar i Helsingfors, efter att alla åkt hem till sina familjer för coronalov (ursäkta, nu nämnde jag jäveln igen).
Det andra året låg jag sjuk i feber tills jag blev tvungen att snap out of it för att åka iväg och plocka upp resterna av en mycket god vän från gatan, efter att han varit med om en elsparkcykelolycka påväg till sitt vappenfirande.
Men i år! I år ska jag ha både studenthalare och studentmössa, och jag ska stå mitt i havet av studeranden som bevittnar statyn Havis Amanda iklädas sin egen studentmössa. Det här är en gammal tradition för studeranden i huvudstadsregionen, och i år ska jag äntligen få uppleva det själv.
Hur firar ni valborgsmässoafton och första maj? Dricker ni också i parker med studentmössorna på?
Vappenhelgen fungerar som avslutet för mitt studieår – typ. Jag kommer fortfarande ha en del kurser att avsluta, men jag kommer i alla fall att inleda min sommarpraktik.
Ibland känns det som att man som studerande aldrig egentligen får vara ledig, eftersom man är mer eller mindre tvungen att jobba så fort man är ledig från studierna. Fast samtidigt känns det som att jag är ledig och otacksam största delen av året. Jag kan ju stiga upp klockan 12 varje dag om jag vill, och hela det här läsåret har jag haft typ två tider att passa i veckan. Men ändå ska det bli rätt skönt att börja jobba.
Det börjar vara dags att vila hjärnan känner jag.
Läs Arvids Granges senaste krönika i brevväxlingen här.
