Efter siste april–helgen och med biljetter till alla karnevalens evanemang känns det kanske lite extra skralt på bankkontot. Men festligheter behöver inte vara ensam syndabock. Med en drastiskt ökande inflation blir dina pengar mindre värda, allting blir dyrare – och enligt SCB påverkas du som student faktiskt mest.
Priserna stiger i takt med kostnaden för produktion och efterfrågan. Målet är att Sveriges riksbank ska hålla inflationen stabil kring 2 procent. De senaste åren har inflationen stigit, en effekt av fördröjda transportled orsakat av pandemin, som förvärrats i och med Rysslands invasion av Ukraina. I skrivande stund är inflationen över 6,4 procent, högre än den varit på 30 år.
Då vi alla har olika utgifter och levnadsvanor märker vi av inflationen olika mycket. Men vilka märker av den mest? Det är faktiskt studenterna. Detta enligt en sammanställning från SCB, där man gör antagandet att studenter har en relativt högre andel utgifter inom bland annat boende, shopping samt oftare äter ute än exempelvis barnfamiljer och pensionärer.
Men hur mäts inflation? Jo, förutom att samla in data över levnads- och konsumtionsvanor, bevakar även Statistiska centralbyrån (SCB) värdet av hundratusentals varor och tjänster över tid, för att kunna kartlägga inflationen. Inflationen handlar alltså om en generell prisökning av exempelvis livsmedel, el, tjänster och kultur, det vill säga att Lundafalafeln eller LUX-kaffet blivit dyrare är inte nödvändigtvis inflation.
Men det är inte helt lätt att bedöma vilken nivå inflationen är på, eftersom både utbud och karaktär för en vara kan ändras. Ta mobiler som exempel, de blir allt dyrare, men deras funktioner, med exempelvis bättre kameror, högupplösta skärmar och större minne, blir också mer avancerade, vilket delvis kan förklara prisökningen utanför inflationen.
Livsmedel är ett tydligt exempel där många märker av stigande priser, men inte ens där är det lätt att mäta inflationen.Vi lägger mindre del än någonsin av vår inkomst på mat (cirka 14 procent jämfört med 20 procent vid tidigt 90-tal), vilket gör att matprisernas påverkan på inflationen minskar.
Lundagård frågade några studenter om de har koll på, har märkt av och ifall de påverkats av den stigande inflationen.
– Jag har märkt det framförallt när jag äter lunch ute, de flesta ställen har höjt från cirka 70 till 80 kronor. Det är det enda i mitt vardagliga liv som jag tänkt på, även när jag handlar mat i affären, för då märker jag hur priserna går upp kontinuerligt, säger ekonomistudenten Christian-Fredrik Klingspor.
Som han är inne på märker vi till större grad av att kaffet och falafeln blir dyrare, då, till skillnad från att köpa en ny mobil, gör det nästan dagligen. Kaffe är dessutom en av de varorna som ökat mest i pris, kring 30 % det senaste året. Som grädde på moset, istället för att höja priserna, minskar tillverkare storleken på förpackningar. Detta kallas “krympinflation”, vilket gör att man i praktiken betalar mer för samma produkt. Summa summarum, det blir dyrare att leva.
Även det senaste halvårets ökade elpriser påverkar studenter i hög grad, något som Ebba Olsson av,
– I vardagen är det framförallt matkostnaderna jag märkt av mest, framförallt på lunchen. Jag betalar även elen själv, och där har det verkligen gått upp mycket. Även avgiften till bostadsrättsföreningen har höjts för att täcka in de ökade elkostnaderna.
Även om många påverkas är det inte alla som lägger lika stor vikt vid den stigande inflationen.
– Jag tycker inte jag påverkats så mycket. Det är väl mest livsmedel som jag märkt av. Jag betalar elen tillsammans med de jag bor med, men jag har inte märkt av eller tänkt på att det har blivit dyrare, säger Alice Wiklund.
Vad kan göras åt den stigande inflationen? Riksbanken kan öka styrräntan, det vill säga räntan alla andra banker har när de lånar pengar av riksbanken. Sagt och gjort, den 28 april meddelade nämligen riksbanken att de höjer styrräntan med 0,25 procent, i ett försök att bemöta inflationen.
Och, vad kan man som student göra i väntan på att inflationen eventuellt går ned? Enligt SCB får vi helt enkelt sluta shoppa och äta ute. Alternativt kan man också lägga sig ned och gråta i väntan på bättre tider.
