När terminen stämplar ut stämplar sommarjobbet in. Lundagårds studentlivskrönikör Olof Bärtås om att övergå från fri studietid till ordnad arbetstid.
Från och med idag är terminen över och sommaren kommen. De flesta av oss studenter är inte längre inskrivna på några kurser utan vår pluggvardag kommer fasas ut.
Nu väntar något annat.
Skiftet från en vardag till en annan har osökt fått mig att tänka på den brittiska historikern E.P Thompson idéer om tidsuppfattningar. I en artikel från sextiotalet beskriver han hur industrialiseringen bredde väg för en ny mentalitet. Från ett spontant och organiskt förhållande till tiden började arbetet klockas, dagens uppgifter räknas och alltmer fokus läggas vid att optimera dagen. Arbetarens tid blev valuta: ”den fördrevs inte, den investerades.”
Men han noterar i en bisats, liksom bara i förbifarten, om det möjligen inte är så att det äldre mönstret lever kvar hos studenten och ett par andra yrkesutövare. Hos konstnärer, författare och översättare.
Jag tror han har rätt. Tid är något annat för studenter än vad det är för arbetare. För oss kan tid inte entydigt likställas med pengar. Den har inget materiellt värde – egentligen – och det finns en kvalitativ aspekt: den kan vara mättad eller inte, den kan vara lång och kort, liksom rolig och tråkig – och den kan faktiskt fördrivas.
Det är därför jag kan ta en förmiddag ledig från studier, ägna timmar åt att skriva krönikor eller arbeta på en nation långa nätter utan betalning tills händerna blöder och ögonlocken inte längre bär upp sig själva. Och som av en händelse kan den försummade tiden tas igen av en produktiv förmiddag.
Studentens tillvaro är visserligen knuten till behovet av effektivitet, men denna effektivitet står delvis skild från klockans regelbundna slag.
Faktumet ställs på sin ända under sommaren. Sommarlovet som för barnet består av en oöverskådlig tidsrymd har för universitetsstudenten inte samma glans. I stället innebär det att konfronteras med arbete, denna tidsrytm som vi vanligtvis inte behöver leva med.
Vår tid börjar mätas och klockas. Den investeras och blir pengar – pengar som helst ska förvaltas. Förutsatt då att man har ett jobb.
Jag har för det mesta undvikit en tillvaro av detta slag genom att inte jobba under somrarna. Jag har lite halvt disträ studerat en sommarkurs, läst massa böcker och jobbat på min solbränna. Jag har tassat omkring i sandaler och undgått ramverket som arbete betyder.
Men allt roligt har ett slut och denna sommar har jag på något mirakulöst sätt fått ett jobb. Det är i grunden roligt och stimulerande och jag ser fram emot det, men redan nu känner jag en längtan efter en studenttillvaro fylld av oavlönat arbete och långa dagar som jag fördriver i biblioteken. Det är nog där jag trivs bäst – åtminstone just nu.
Glad sommar! Och förhoppningsvis ses vi till hösten.
