Att plugga mindre än åtta timmar om dagen betraktas nästan som ett slöseri – man erkänner inte gärna att man belånar sig till tänderna för att ta det lugnt. Det är fel, tycker Lundagårds studentlivskrönikör Oscar Lundberg.
Min oproportionerligt omfattande packning hasar med millimetersmarginal ut från under pågatågens väntrumsblåa säten när en bekant röst välkomnar mig hem.
– Nästa: Lunds central
Jag går av tåget och drar en lättnadens suck – äntligen semester. Två månaders traditionellt lönearbete var allt som krävdes för att förstå fördelen med att ha skolan som jobb.
Jag studerar 2-4 timmar om dagen, väljer mina timmar och min arbetsplats nästan fritt. Har jag inte tid med en föreläsning, så skippar jag den. Ibland tar jag också en vardag ledigt bara för att det är gött.
Mitt studentliv står i skarp kontrast till sommarjobbets arbetsliv. I vanlig arbetsordning gäller fasta tider förlagda på ett särskilt kontor, och om man inte kommer till jobbet så tar de ens pengar.
Den ena dygnsrytmen är helt klart att föredra framför den andra. Varför tar det då emot att erkänna ens skamlösa utnyttjande av studentlivets fria tyglar?
Det beror nog på en vanföreställning om att tiden är bortkastad. Låt mig förklara.
Av mina åtta arbetstimmar var uppskattningsvis fyra riktigt effektivt förvaltade. Kanske för att jag visste att oavsett hur hårt jag jobbade så visste jag att jag ändå skulle behöva stanna alla åtta timmar.
Mitt studentarbete lider uppenbarligen inte av samma begränsning. När jag känner mig nöjd eller klar så går jag hem – självsäker att jag åstadkommit så mycket jag förmår och att jag i slutändan kommer prestera det som krävs av mig
Jag vet vad du tänker: Bortskämd flumstudent möter livets hårda skola och känner sig kränkt. Kanske har du delvis rätt, men jag är övertygad om att fler är som jag – och att det inte är något dåligt.
Förtroendet från universitetet att låta oss väga alla intressen, istället för att dogmatiskt arbeta mot klockan, är en frihet som ger oss möjlighet att jobba mindre – och vem vill inte det?
Jag känner visserligen inte många som spenderar åtta effektiva timmar om dagen med skolarbete, men de som gör det motiveras oftare av särintresse eller prestige än av nödvändighet.
Ni känner igen typen: Högpresterande, kroniskt stressad och beror på fyra Breznak för att slappna av. Ofta studerar de till yrken som fordrar samma livsstil. Kanske skulle de, mest av alla, tjäna på en ledig dag.
Universitetslivet bygger på en kort, flexibel och sund arbetsdag som gör det möjligt att spendera mer tid på annat. Det är inte ett kryphål för lata studenter, utan en möjlighet till sundare arbetsvillkor.
Det finns ingen anledning att skämmas för att man tar det lugnt. Det är lätt att glömma hur storslaget fria vi är som studenter – fria att bedriva vårt arbete hur, var och när vi vill.
Att kunna slappa på jobbet är inte en bugg i systemet. Det är en unik förmån, och det är hög tid att vi börjar behandla det som en sådan.
