De flesta av oss ifrågasätter sina val och beslut någon gång ibland. Men är en bra lösning då att ta sitt pick och pack och sadla om? Svaret är nej, om du frågar Lundagårds studentlivskrönikör Victoria Källström.
“Hur vet du att den utbildning du går är den rätta för dig? Tänk om du efter fem års tid och studielån upptäcker att du inte alls vill jobba med det din examen antyder!”
Detta uttryckte en vän till mig nyligen med skräckslagen blick. Hon ville veta hur jag förhöll mig till ett fenomen hon våndades inför: att senare ångra sitt val av utbildning.
Som alltid är det lättare att resonera sakligt när det gäller någon annan än en själv. Jag svarade därav, ganska fyrkantigt, att det nog finns flera utbildningar jag skulle trivas på och att mitt val utgjordes av en kombination faktorer. Först och främst intresse men också framtida arbetsmöjligheter och löneutsikter.
Nog för att detta är sant – dessa omständigheter var utan tvivel avgörande i mitt val – men jag är inte riktigt så självsäker som jag försökte framstå. Faktum är att jag mer än en gång funderat på att byta både program och studieort. Jag har till och med ansökt om det, bara för att sedan stryka dessa val på antagning.se, maila syven att jag drar tillbaka mitt studieuppehåll och börja leta nytt boende eftersom jag i stundens hetta sagt upp min studentlägenhet på tionde våningen med utsikt över halva Lund.
Titt som tätt hamnar jag i dessa tankebanor, att gräset skulle vara grönare på andra sidan, precis som min kompis och säkert även du som läser detta nu. Det gäller inte bara utbildning utan kan likaväl handla om relationer, jobb eller utseende.
Dock har jag en grundläggande övertygelse som jag vill påminna oss alla om: det finns ingenting vi är födda att göra. Dina kval försvinner inte bara för att du söker lyckan någon annanstans – för det finns ingen objektiv lycka att finna. Med risk för att än en gång låta fyrkantig så tror jag den gamla klyschan att livet blir vad vi gör det till stämmer rätt bra.
Över två år har passerat sen jag hyperventilerande satt i min barndoms rum och stirrade på orden “skicka in ansökan”. Jag har sedan dess hunnit ifrågasätta mitt val flera gånger om men tack och lov alltid lyckats dra ned mina fötter på jorden igen, om än i sista sekund.
Är det här den enda utbildningen, den enda studieorten, som kan skänka mig tillfredsställelse? Nej. För jag har inget kall i livet. Och det har inte du heller. Det finns inte ett program eller en stad som är det enda rätta för dig. Den bittra sanningen är att våra lyckonivåer förmodligen hade varit desamma oavsett om vi pluggat miljövetenskap eller polkand, i Stockholm eller Lund. Det handlar framförallt om att bestämma sig – nu bor jag här och nu pluggar jag det här.
Så länge du inte aktivt vantrivs föreslår jag därför att du nu slutar läsa denna text och återigen slår upp kursboken.
