Hög inflation drabbar studenter hårdare än andra grupper. Både inkomster och utgifter såväl som framtidsmöjligheter påverkas. Men det finns mycket man kan göra själv för att hantera de höjda priserna.
Vad har en rysk invasion, en pandemi och ett årtionde av låg ränta gemensamt? I olika utsträckningar har de bidragit till att Sverige under sommaren uppmätt den högsta inflationen på 31 år. Ett sällsynt ekonomiskt läge formar nya utmaningar för den ofta redan pressade studentekonomin.
Lundagård har träffat Américo Fernández, SEB:s privatekonom och talesperson i frågor som rör hushållens privatekonomi. Han betonar att studenter är en grupp som drabbas hårt av den höga inflationen.
– Inflationen kommer märkas mer för studenter än för andra grupper i samhället.
Bakom analysen framhåller Américo Fernández att studenter generellt har en lägre inkomst än andra grupper samtidigt som de sektorer där studenter spenderar pengar är de som erfarit störst prisuppgångar.
– Matkassen har blivit dyrare än någonsin. Kaffe och fika på stan hör också till de sektorer som ökat mest.
När SCB presenterade inflationssiffror för juli hade livsmedelspriserna ökat med 13,5 procent och restaurangnotan med 8,9 procent. Givet att inflationen är högst i de kategorier där studenter spenderar pengar påverkar prisuppgångarna studenter mer än andra grupper.
Å andra sidan ser Américo Fernández fördelar med inflationen för studenter på bostadsmarknaden. Givet att styrräntan förväntas vara hög vittnar SEB:s prognos om fortsatt sjunkande priser på bostäder kommande år. Det sänker tröskeln för förstagångsköpare, som ofta är nyexaminerade.
Även studenters inkomster påverkas av inflationen. Prisbasbeloppet, som ligger till grund för nivån på CSN, justeras årligen efter inflationen. Då prisbasbeloppet enligt SCB kommer öka med 4 200 kronor 2023 höjs även studiemedlet nästa år.
Studiemedlet höjs till 12 054 kronor per månad vid heltidsstudier, vilket motsvarar en procentuell ökning med 8,7 procent. Men då priser i produktkategorier som väger tungt i studentbudgeten ökat mer än studiemedlet kommer pengarna räcka till mindre än tidigare.
Matlådor är oftast var man kan spara mest.
För att dryga ut studiemedlet finns det några tips. Américo Fernández förespråkar ökad struktur i privatekonomin. Det innebär att gå igenom sina utgifter för att se vad pengar egentligen läggs på och se över om det går att spara genom mindre konsumtion. Ett exempel är att välja matlådan framför utelunchen.
– Matlådor är oftast var man kan spara mest pengar. Ett standardråd från en privatekonom om du behöver pengar är att skippa utelunchen och gå över till matlåda.
När maten ska inhandlas tipsar Américo Fernández om att ta tillvara på rabatter. Det är också klokt att planera inköpen för att minska matsvinn som är ohållbart för både ekonomin och miljön.
Vid planeringen av veckans luncher kan de varierade prisökningarna bland matvaror utnyttjas för att skapa en inflationsvänlig matlåda. Utifrån SCB:s senaste inflationsstatistik är ett inflationsvänligt val av kolhydratskälla potatis snarare än pasta och ris. Som grönsaker bör man välja salladskål och morötter som minskat i pris, och bland proteinkällorna är fläskkött och bönor de varor som drabbats minst av inflationen.
