I valundersökningarna skattas utbildning högt hos väljarna, men universiteten tenderar att hamna i skymundan. På gott och ont. Hur påverkas högre utbildning av politiken?
Det fanns fler som sysslade med utbildningspolitiska frågor 1970 än vad det finns idag.
Den 11 september bestämmer väljarna vilka partier som ska styra Sverige. Enligt en Novus-undersökning publicerad i mars var utbildning den tredje viktigaste valfrågan för röstberättigade svenska medborgare.
Högre utbildning är däremot utbildningsfrågans blygsamma bihang; det är sällan ett ämne i det politiska samtalet.
Mats Benner, rektor för ekonomihögskolan vid Lunds universitet (LU) och professor i forskningspolitik, berättar inlevelsefullt om att få forskare inom samhällsvetenskap alls ägnar sig åt hans ämnesinriktning – vilket skär sig mot verkligheten.
– Drygt hälften av befolkningen har någon sorts anknytning till den högre utbildningen. Sektorn är dubbelt så stor som försvaret. Ändå finns det väsentligt många fler som ägnar sig åt att följa och förklara den försvarspolitiska debatten, säger Mats Benner och fortsätter.
– Jag har förundrats över detta. Det fanns egentligen fler som sysslade med utbildningspolitiska frågor 1970 än vad det finns idag.
Han har identifierat tre poler som partierna håller sig till gällande den högre utbildningen: Arbetsmarknadens koppling till de utbildningar som studenterna väljer; universitetens finansiering; och förhållandet mellan flyktingpolitik och medborgarskap.
Den sistnämnda uppmärksammades tidigare i våras, då universiteten larmade om att den nya utlänningslagen kunde drabba doktorander från andra länder.
– Idag är frågan om etnicitet och medborgarskap oerhört politiserad. Doktorander kommer inte hit för att de behöver bistånd, de kommer hit för att de vill forska.
Kopplingen mellan arbetsmarknaden och utbildning är en fråga som en del partier famlar kring, menar Mats Brenner. Trots det har vissa partier hjärtefrågor – utöver devisen att Sverige ska vara en ”kunskapsnation”.
– Miljöpartiet driver många frågor om hållbarhet med forskning som drivkraft. Sverigedemokraterna vill liksom markera sig som att de pekar ut, i deras perspektiv, sjuka samtidsfenomen som de ska slå ner på, säger Mats Benner och lyfter även att Socialdemokraterna betonar arbetsmarknadsfrågan som extra viktig för forskningen.
Förvånansvärt lite satsningar presenteras på högre utbildning.
För att följa det politiska samtalet har LU anställt Tim Ekberg, som arbetar som planeringschef på LU och bestämmer bland annat över hela universitetets budget. Han följer det politiska samtalet för att LU ska vara beredd på nya svängningar som kan påverka den högre utbildningen.
Under 80- och 90-talet var högre utbildning prioriterat över forskning menar Tim Ekberg. Men de senaste åren har det blivit tydligt att forskningen lagts i fokus.
– Förvånansvärt lite satsningar presenteras på högre utbildning. Det kanske egentligen är vårt enskilt största problem, för lite pengar till högre utbildning för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, säger Tim Ekberg.
När frågan om eventuellt maktskifte kommer upp bjuder Tim Ekberg på en tillbakablick över sin egen erfarenhet.
– Jag har varit med om fem olika utbildningsministrar och sen följt dom på det andra hållet. Det är relativt små förändringar som sker för vår sektor. Även om vi får blockförändring och en annan färg på regeringen, säger han och fortsätter:
– Socialdemokraterna har mer dragit åt styrning, att berätta vad forskningen ska hålla på med. Högern har mer dragit åt att fokusera på excellens i forskningen och på de högre utbildningarna, men också varit inne och styrt forskningens inriktning.
Vad det i slutändan handlar om, menar Tim Ekberg, är pengar.
– I slutändan ser politiker oftast universiteten som något som ska driva på BNP, något som ska vara bra för industrin. Jämför man sedan forskningspropositionerna är det relativt små förändringar som faktiskt finns.
Universitetens autonomi är något både Tim Ekberg och Mats Benner lyfter. Principen om armlängds avstånd mellan högskolorna och politikerna anser de båda ska hållas kärt.
Mats Benner trycker på att man som väljare bör ta i beaktande hur Sverige styrs, där våra myndigheter tar en stor roll. Tim Ekberg målar i sin tur ut Sverige som ett ganska unikt exempel, där Sverige som demokratiskt land har lärosäten som ligger ovanligt nära statsmakten.
Det har sina risker: den oberoende forskningen kan i teorin bli beroende av politikens tyckande.
– Vi har inget riktigt skydd, får vi en politisk förändring i Sverige där partier som är mer intresserade av att vara med och styra oss så finns ingett skydd inbyggt i vårt system.
– Det funkar så länge som där finns en ”gentlemens agreement”, så länge som regeringen håller sig borta från oss, säger Tim Ekberg.
Han ser att det i andra länder där forskning identifieras som ”olämplig” ofta görs så av högerpopulistiska partier. Men säger även att det i Sverige är långt borta.
– Jag ser med en viss oro på det där såklart. Man måste hålla ögonen på det där, men jag tror inte där finns någon överhängande fara, säger Tim Ekberg.