Historien ur nytt perspektiv

Krigsherrar, en elefant och flera överraskningar. Lundagårds Johan Larsson har till sitt stora nöje sett Jesperspexets "Hannibal".

Titel: Hannibal
Orginaluppsättning: 2022
Visas: Stora salen i AF-borgen, 21-25 september

Efter 2,5 år står Jesperspexet återigen på stora scenen med spexet Hannibal. Detta spex bjuder på överraskningar som ingen någonsin har sett på stora scen, en Amor som ångrar gårdagen och världens bredaste sätesmuskler. Hannibal är många saker men historiskt korrekt är inte en av dem. Detta leder till ett spex där publiken inte riktigt vet vad som väntar näst. 

Jag visste inte riktigt vad jag hade gett mig in på när jag satte mig ner för att se genrepet av Hannibal. Det var både första gången jag såg Jesperspexet och istället för att vara omgiven av spex-aktiva så hade Jesperspexet fyllt stora salen med anställda och anhöriga på LTH. Skulle kvällen vara fylld av väg och vatten skämt eller skulle någon på scen bara rabbla PI i 30 minuter, jag visste verkligen inte. All min oro försvann dock direkt när den klassiska spex låten “Berliner Luft” drar igång och plötsligt kändes allt som hemma igen. 

Hannibal utspelar sig föga förvånande sig under andra puniska kriget mellan Romerska Republiken och Cartago dock med flera tvister. I stället för den historiska Cato (den äldre) som levde sparsamt och enkelt visar spexet en egoistisk och tyrannisk version av honom. Samma vändning av karaktären sker även med Hannibal som istället för sin historiska porträttering nu är en fredsälskare som bara går i krig för kärlekens skull. Att vara historiskt korrekt är dock inte allt och när man ser en ”riktig” elefant på scen så glömmer man snart bort att Cato den äldre i sin roll som konservativ senator inte hade klätt sig i den kungliga färgen lila. 

Hannibal sätts i stark kontrast till hans krigiska syster Alyssa som står fast vid faderns ord “Bli aldrig vän med rom”. Att lyfta fram systern som den krigiska och portränderat av Rom som “the bad guys” får spexet att kännas modernt och ifrågasättande av det typiska narrativet. 

Spexet har flera höga toppar med sina roliga vitsar och genomtänkt sånger där vissa skådespelares nummer når lite högre än de andras. Starkast är Jesperspexet när de totalt lyckas chocka publiken antingen genom att bryta fjärde väggen eller att göra skämt som är alldeles för relaterbara för en modern publik. Även spexarna bakom scenen förtjänar en guldstjärna. Sminket, dekoren, tekniken, syet, och orkestern höjde spexets kvalité något obeskrivbart. Men även alperna har sina dalar och det finns punkter där Jesperspexet skulle kunna nå ännu högre. Ibland går det lite för lång tid mellan skämten och ibland så sker inga omtag på kupletter trots att publiken ropar efter mer. 

Det måste dock bestridas att Lundgård kan användas som ett spionverktyg för att få andra att somna. Det är snarare så att Lundagård väcker varje student till liv när den landar i brevlådan vid 04:00 en lördagsmorgon. 

Även om romersk historia-nörden i mig är något förvirrad över detta framträdande så lämnar jag ändå stora salen med ett leende på läpparna. Om du är ett fan av överraskningar, ordvitsar och elefanter så är detta ett spex du absolut inte får missa.